Den första svenska synthfilmen är här. Düsseldorf, Skåne är en vacker film om att växa upp, bli kär och ha problem med sina föräldrar. HYMNs Anton Lindskog har pratat med filmens upphovsman, regissör och manusförfattare Patrik Blomberg Book.
Düsseldorf, Skåne utspelar sig under mitten av 80-talet och kretsar kring tonårsparet Fredrik och Nina. Två vitt skilda levnadsöden som har funnit varandra i att de båda är synthare. Fredriks synthband Vision Moderne ska snart ha sin första spelning. Men inför den viktigaste kvällen i hans liv ställs hela tillvaron på sin spets.
Filmen har sitt ursprung i en Kickstarter-kampanj. Patrik var, likt filmens huvudpersoner, själv synthare under 80-talet och har burit på idén om att göra en svensk synthfilm i många år. Kickstarter-kampanjen inleddes under våren 2020 och fick tidigt ett starkt gensvar.
– Så här i efterhand kan jag konstatera att det var många fler än jag själv som kände att det fanns ett tomrum, säger Patrik. Den här kulturen har ju inte riktigt skildrats på film tidigare. Och det finns en kärlek till den som fortfarande är väldigt stark.
– Särskilt när man är ung kan ju musik och konst få väldigt stor betydelse. Men här tror jag också att det hängde ihop med att musiken kändes så ny och fräsch.
– När jag var liten indoktrinerades jag av min pappa som lyssnade på Elvis, Bill Haley och 50-talsrock. Det där är nog något som många i min generation kan känna igen sig i. Och det var musik som inte sade mig någonting alls när jag började bli lite mer medveten. Synthen var något väldigt annorlunda. Där fanns något som var väldigt direkt. Och ofta gjordes musiken av folk som inte alls var musiker.
Vad tror du det beror på att livet som synthare i 80-talets Sverige inte har skildrats på film tidigare?
– Ja, det är en bra fråga. Det har klart stor betydelse vem som har tillgång till produktionsmedlen. Om Jonas Åkerlund hade varit synthare istället för hårdrockare i sin ungdom, så hade vi nog sett en synthfilm vid det här laget (skratt).
”Om Jonas Åkerlund hade varit synthare istället för hårdrockare i sin ungdom, så hade vi nog sett en synthfilm vid det här laget”
Hur självbiografisk är Düsseldorf, Skåne?
– Det finns helt klart självbiografiska inslag som är ganska stora. Jag tänker inte avslöja precis vad men mycket är självupplevt. En skillnad är dock att jag själv växte upp i Malmö medan filmen utspelar sig på landsbygden.
Var glesbygdstemat självklart från första början?
– Nja, det kom i alla fall väldigt snabbt. Först var det en budgetfråga. Vi har ju haft begränsat med pengar att röra oss med och det hade blivit väldigt mycket dyrare att spela in något som ska likna år 1986 i stadsmiljö.
– Så här i efterhand är jag väldigt glad att det blev så. Vi hittade precis de miljöer vi behövde i trakten runt Smedstorp och Gärsnäs och fick mycket hjälp av folk som bor där.
– Sedan måste jag lyfta fram vår scenograf Helga Bumsch som har gjort ett helt fantastiskt jobb. Hon har jobbat mycket med färgskalor, då vi bland annat målat om väggarna i husen. Så även visuellt har det varit till filmens fördel.
Sedan var ju inte synthen något stadsfenomen i Sverige.
– Exakt! Även fast jag växte upp i Malmö åkte jag ofta ut till Jägersbo och gick på synthdisco. Många av evenemangen man gick på var ute på landsbygden. Precis som i filmen.
Düsseldorf, Skåne spelades in under sommaren 2021. Vid sidan av skildringen av livet som synthare i 80-talets Sverige, är det också en kärlekshistoria. I centrum står tonårsparet Fredrik och Nina. Två unga människor med väldigt olika levnadshistorier som funnit varandra i att de båda är synthare.
Arbetarsonen Fredrik har skilda föräldrar och bor hos sin snälla men alkoholiserade mor (skildrad av Anna Blomberg) men utsätts för psykisk misshandel av sin instabile far. Samtidigt för Nina en trygg tillvaro i ett övre medelklasshem.
– Klasstillhörighet är något jag ständigt återkommer till i mitt skapande. Hur man ser på livet, vilken stadga man har inom sig och vilka förväntningar man har på livet hänger så starkt ihop med vilken klass man kommer ifrån. Att skapandet av musik blir så viktigt och fungerar som en räddningsplanka för Fredrik är något som jag har tagit direkt från min egen uppväxt.
”Klasstillhörighet är något jag ständigt återkommer till i mitt skapande”
Hur hittade du Erik Svedberg-Zelman och Rebecca Plymholt som spelar huvudrollerna?
– Vi kontaktade Teaterhögskolan i Malmö för att höra om de hade tips på kandidater bland de som var på väg att avsluta sina studier. Där hittade vi Erik och Rebecca. Först körde vi en vanlig audition som kändes väldigt lovande. Efter det gjorde vi en väldigt ambitiös provfilmning ute på inspelningsplatsen och lät dem göra några scener. Då stod det väldigt klart för mig att det var helt rätt. Mycket för den kemi som de har tillsammans. De är verkligen Fredrik och Nina! Sedan har vi haft öppen casting till övriga roller.
Varför tror du att rollfigurerna Fredrik och Nina blev synthare?
– För Fredrik tror jag det var lite på samma sätt som för mig. Att han upplevde att tidigare generationers musik inte var för honom. Det här med att kunna skapa en ljudvärld själv inne på sitt rum har nog också gjort starkt intryck på honom.
– När det gäller Nina så har det nog mycket med tiden och estetiken att göra. Synthkulturen har ju mycket att erbjuda för en kreativ människa. Hon är verkligen synthare och får också uppleva det här med att bli sedd och tittad på av utomstående på ett lite negativt sett.
Likt filmens huvudperson Fredrik spelade Patrik Blomberg Book själv i ett lokalt synthband under 80-talet. Musiken han gjorde i sitt pojkrum med Ausgang Verboten återupptäcktes och utlandslanserades långt senare.
– Det började med att en elektroingenjör i Ruhr-området på något sätt kom över vår gamla kassett från mitten av 80-talet, berättar Patrik. Fråga mig inte hur det gick till… Men i början av millenniet hade han någon typ av uppbrott i sitt liv och höll på att flytta och gick igenom sina prylar. I samband med det lyssnade han på bandet och tyckte det var väldigt bra. Det startade en serie av händelser som ledde till att vår gamla musik återutgavs.
– Kanske låter det som en osannolik historia men egentligen tycker jag inte det. Att någon har ett väldigt starkt engagemang för något kan leda väldigt långt, vilket det här är ett rätt så typiskt exempel på.
Ausgang Verbotens ”Consumer” finns med på soundtracket till Düsseldorf, Skåne. Låten kan även hittas på minimal wave-samlingen Cold Eaves + Minimal Electronics Vol. 1, som gav ut på Angular Recordings 2010.
Nämnda samling innehåller två ytterligare spår som används i filmen: ”Figures” med belgiska Absolute Body Control (The Klinik-bekante Dirk Ivens första betydelsefulla projekt) och ”Twinkling Stars” med holländska kuriositeten Nine Circles.
På soundtracket står de relativt obskyra minimal wave-numren jämte mer välkända namn som Front 242 och Visage, svenska synthikoner som Twice A Man, Page, Lustans Lakejer och kultfavoriterna Tredje Mannen.
– Att använda musik i film är jättedyrt förklarar Patrik. Det kostar otroliga pengar så att ta med Kraftwerk, Depeche Mode eller Yazoo var helt uteslutet. Så vi har fått gå andra vägar.
– Front 242 träffade jag när de spelade i Malmö senast. Då pratade jag med Patrick Codenys i bandet som gick med på att låna ut två låtar till filmen. I övrigt har vi vänt det här med att ha en begränsad budget till att jag istället har sett till att få med musik som jag själv verkligen gillar. Så egentligen känns det inte som någon större kompromiss. Visage-låten kostade en del att ha med men det kändes som att den verkligen behövdes där.
Jag tyckte mig förresten se Alexander Hofman från S.P.O.C.K. skymta förbi i en scen.
– Haha, du är faktiskt den första som har kommenterat det! Han är en god vän till mig så det var väldigt kul att få med honom i en liten roll. Och så blir det en blinkning till de som har koll på kulturen. Men vi fick jobba en del med att få honom att se så sur ut (skratt).
Düsseldorf, Skåne går upp på bio den 9 februari. Första pressvisningen sker den 25 januari och världspremiären äger därefter rum på Göteborgs filmfestival den 28 januari.
