Hästpojken är aktuella med sitt femte studioalbum River av ett liv som släpptes häromveckan. Dagen då den släpptes spelade de några låtar på Bengans i Stockholm, men innan dess hann jag hänga med Martin Elisson och Adam Bolméus på en pub på Drottninggatan.
Berätta om ert nya album, hur skiljer den sig från era tidigare verk?
Martin: – Den handlar om åren som det tagit att göra albumet, allt som hänt mellan nu och 2018. Men produktionsmässigt är den mycket enklare.
Adam: – Hälften av låtarna är gjorda ganska mycket på egen hand, jag har spelat de flesta instrumenten utom trummor. Andra halvan har vi gjort med musiker som vi ringt in i stunden. Det gick väldigt fort, vi spelade in en låt om dagen tror jag. Så var det inte med förra skivan, då var det mycket att vi skulle skriva i studion och så. Vi var nog mindre intresserade av ”sound” den här gången, fokuserade mer på känslan.
Martin: – Jag gillar slutprodukten bättre också när vi jobbat på det här sättet. Man vinner nog inte så mycket på att gå in på detaljnivå på grejer, det kan snarare göra att man förlorar något.
Vad har hänt i era liv sen ert senaste album Hästpojken är död (2018) kom ut?
Adam: – Jag har jobbat vid sidan av innan, men det gör jag inte längre. Så det är en stor skillnad.
Martin: – Vi har fått barn också.
”Man vinner nog inte så mycket på att gå in på detaljnivå på grejer, det kan snarare göra att man förlorar något”
Adam: – Jag hade barn när förra skivan släpptes också.
Martin: – Just det.
Martin, du skrev låten ’Porslin’ med Björn Olsson till Anna Järvinen som hon sjöng i Melodifestivalen 2013, kommer vi någon dag få se Hästpojken i mello?
Adam: – Det har varit uppe på tapeten. Vi fick frågan från vårt skivbolag, de tyckte vi skulle vara med. Vi valde ändå att säga nej, det var mest du! Jag tänkte att om Martin vill, då kan det bli bra. Jag vill vara en ’ja’-person. Men Martin ville inte.
I låten ”Samma himlar” betecknas något som ”meningslöst”. Om det åsyftar en relation, det kanske det inte gör, men om det gör det, åsyftar du att en bruten relation är bortkastad tid?
Martin: – När jag skrev den så tror jag den mer handlade om tonår. Men det finns många delar av den som kan tolkas på olika sätt och det är ju fint att musik kan fungera så. Jag är i en relation just nu, det är mycket som är dåligt men det är mycket som är bra också.
Adam: – Ser hon samma himlar som du?
Martin: – Vet inte, otroligt svår fråga.
Vad är er syn på mellansnack?
Martin: – Det beror lite på hur publiken är, när de är taggade vill man nästan bara köra vidare med musiken för att inte förlora momentum. Ju mer svårflörtad publik desto större mening finns det med mellansnack. Är det en taggad publik finns det inte så mycket att säga.
Är Göteborg på hemmaplan den bästa publiken, eller finns det några andra ställen som sticker ut?
Adam: – Vi har alltid bra spelningar i Stockholm.
Martin: – Linköping är bra också.
Vad är det konstigaste ni sett i ett publikhav?
Martin: – Första spelningen vi gjorde, var det som att det hände nåt i publiken. Som ett slags hål plötsligt, massor av folk som böjde sig ner. Då var det någon som hade tappat sitt kokain.
Adam: – En annan gång märkte vi att en stor del av publiken flyttade, alltså 60% av publiken flyttade från höger till vänster sida. Då hade Håkan Hellström ramlat in på spelningen.
Har ni någon backstageminne ni minns med extra värme?
Adam: – Jag spelade med Broder Daniel på deras sista spelningen någonsin på Way out West 2008. Det var en headlinespelning på största scenen. Då var det jävligt kända människor backstage minns jag. Jag stod i samma buffékö som Nick Cave & The Bad Seeds. Jag minns också att jag inte riktigt var så imponerad av dem, utan att jag bara tog mat och gick därifrån. De var så fånigt finklädda. Vi stod i samma hiss som Debbie Harry på Storsjöyran en gång också, alla artister delade hotell, hon hade morgonrock och troligtvis varit på hotellets spa.
”Jag stod i samma buffékö som Nick Cave & The Bad Seeds”
Vilka är Hästpojkens största inspirationskällor?
Martin: – Svårt att säga, vi gillar bra grejer och är allätare.
Adam: – Vi är inte inrutade i någon genre heller, men det händer väl att man plockar upp saker här och där. Det kan vara från varsomhelst.
Martin: – Men man är väl ändå formad av det man lyssnade på mellan det att man var 15-25. Nirvana, Sex Pistols, Sonic Youth och Leonard Cohen till exempel.
Adam: – Men det är samtidigt artister vi aldrig kommer låta likadant som.
Jag har en teori om att människor som varit trasiga blir vänligare med åren, stämmer det in på dig Martin?
Martin: – Jag har alltid varit snäll mot andra, men kanske att man blir mer snäll mot sig själv?
Den 25 maj spelar Hästpojken live i Filmstudion i Göteborg – för resterande turnédatum, se nedan:
