Mobb Deeps grundare Albert Johnson aka Prodigy är död. Han blev endast 42 år gammal. Dödsorsaken är okänd, men New York-rapparen led av blodsjukdomen sicklecellanemi.
1995 släpptes Mobb Deeps andra album The Infamous – en skiva som befäste östkustrappens starka ställning. Under 70-talet, när 60-talets naivitet var ett minne blott, uppstod en mängd nya scener i New York; punken exploderade och no wave banade väg för 80-talets alternativa rock. I denna miljö fick hiphopen fäste och visade sig ha starkast överlevnadschanser. Grupper som Grandmaster Flash & The Furious Five, The Sugarhill Gang och Run-D.M.C. har fått otaliga efterföljare och Mobb Deep är en av dessa.
Mobb Deep – bestående av Havoc och Prodigy – grundades 1992 och släppte debutalbumet Juvenile Hell året därpå. Inget mästerverk, men en bra ingång. Singeln ”Peer Pressure” är dock ett måste.
Två år senare fick duon sitt stora genombrott – The Infamous är ett av 1995 års bästa album. Bland gästernas hittas Nas, som året innan släppte debutalbumet Illmatic, vilket sammanfaller med The Notorius B.I.G.’s albumdebut Ready To Die. Detta säger en hel del om atmosfären i New York vid denna tidpunkt.
Nas återfinns på suveräna ”Eye For A Eye (Your Beef Is Mines)”, som även inkluderar Reakwon från Wu-Tang Clan. Produktionen ger en skön vibe och kretsar kring ett soft beat. För att cementera tidsandan: Raekwons solodebut Only Built 4 Cuban Linx släpptes 4,5 månad efter The Infamous.
Prodigy och Havoc lyckades fånga en realistisk känsla och gav en mer sanningsenlig bild av New York än många andra gangstaband. Detta är åtminstone den allmänna bilden och den får jag köpa. Själv växte jag upp på landet utanför Lidköping, men fastnade ändå för låtar som ”Give Up The Goods (Just Step)” och ”Up North Trip”. En av anledningarna är med största säkerhet soulatmosfären, som fick mig att koppla samman musiken med artister som Curtis Mayfield och Marvin Gaye. På debutalbumet samplas Mayfields ”(Don’t Worry) If There’s A Hell Below, We’re All Going To Go” i låten ”Bitch-Ass Nigga”.
Mobb Deep hade således koll på sin musikhistoria och nämnda ”Up North Trip” bär spår av The Spinners ”I’m Tired Of Giving”. Ett klockrent spår och detta lån är bara ett av många.
En självklar favorit är hitsingeln ”Shook Ones, Pt. II”, som är lika bra idag som för 22 år sedan. Och det gäller hela skivan. 1996 kom uppföljaren Hell On Earth och duon visade att de hade mer att ge, men det är The Infamous som är det absoluta mästerverket – en skiva som visar att Prodigy ska prisas som en av hiphopens allra största. På egen hand har han varit mindre framgångsrik, men 2007 års The Return Of The Mack har sina stunder.
Mobb Deep har – med undantag för ett kort break 2012-2013 – varit verksamma fram till idag. Duons senaste album The Infamous Mobb Deep släpptes 2014. Prodigy dog i Las Vegas och detta är mitt sätt att minnas en av hiphopens främsta förgrundsgestalter.
