Livemusik tenderar att attrahera stora publikmassor och stämningen som infinner sig kan vara minst sagt förtrollande. Det är dock inte självklart att denna känsla går att överföra till ett livealbum, men nedanstående inspelningar har lyckats med bedriften att bibehålla stämningen som infann sig vid konsertögonblicket. HYMNs Daniel Andersson listar några av sina favoritskivor i kategorin livealbum.
Jay Reatard – Live At Golden Plains (2011)
Memphis-sonen Jay Reatard nådde aldrig det stora genombrottet, men vid tidpunkten för sin död i januari 2010 stod hans garagepop i absoluta framkant. Reatard – till vardags James Lee Lindsey Jr. – hade tagit steget från bråkig punk till oemotståndlig rock ’n’ roll med starka melodier. Live at Golden Plains spelades in 2008 och släpptes 2011.
Nina Simone – In Concert (1964)
Nina Simone är en av musikhistoriens starkaste vokalister och In Concert från Carnegie Hall 1964 är ett ypperligt bevis. Och inspelningen kan även sägas vara början på hennes civilrättsliga karriär – att matcha politik och musik är inte helt lätt, men Simone lyckades på allra bästa sätt. Och dessutom hade Eunice Kathleen Waymon humor, självdistans och en drivkraft som aldrig slutar att imponera.
The Velvet Underground – 1969: Velvet Underground Live With Lou Reed (1974)
Det finns en uppsjö liveinspelningar med The Velvet Underground, men dessvärre kan ljudkvalitén variera. 1969: Velvet Underground Live With Lou Reed släpptes 1974 och vid denna tidpunkt hade Reed nått stora framgångar med ”Walk On The Wild Side” och därför var det viktigt att ha med hans namn på skivan (de som kände till hans förflutna gick förmodligen att räkna på fingrarna). Musiken tillhör The Velvet Undergrounds mer tillbakalutade inspelningar och det gnissel som kännetecknade bandets tidiga karriär var ett minne blott. Hursomhelst är denna skiva väl värd din uppmärksamhet.
Daniel Norgren – Live (2021)
Daniel Norgren tillhör en av Sveriges mest hyllade liveartister och albumet Live fångar 37-åringens karisma perfekt. Inspelningen ägde rum strax innan pandemin och ger en bra bild av livet före restriktioner och covid-ångest. Missa inte denna utmärkta konsertupplevelse.
Etta James – Rocks The House (1963)
Etta James levde ett turbulent live med drogmissbruk och karriären kunde säkert ha blivit än mer framgångsrik än vad den blev. Rocks The House släpptes 1963 och visar den råa och okuvade attityd som präglade James personlighet och röst. Musik blir inte bättre.
Curtis Mayfield – Curtis Live! (1971)
Curtis Mayfield startade karriären i soultrion The Impressions och likt Nina Simone började hans politiska engagemang att växa sig allt starkare i slutet av 60-talet. Curtis Live från 1971 inleds med ”Mighty Mighty (Spade and Whitey)” och redan där sätts agendan. Inspelningen tillhör en av Mayfields tidigaste soloinspelningar och släpptes samtidigt som hans andra studioalbum Roots.
David Bowie – Ziggy Stardust: The Motion Picture (1983)
David Bowie nådde sin första framgång med singeln ”Space Oddity” 1969, men personan Ziggy Stardust gjorde Brixton-sonen till en rock ’n’ roll-ikon för all framtid. Bowie kunde ha mjölkat denna framgång fram till sin död, men redan 1973 tog han farväl av sin skapelse. Ziggy Stardust: The Motion Picture dokumenterar denna ”sista” spelning.
Neil Young – Rust Never Sleeps (1979)
Neil Young har släppt ett otal liveskivor och senast anlände Way Down In The Rust Bucket (inspelad i november 1990). Albumet Rust Never Sleeps från 1979 är ingen renodlad liveskiva, men kvalificerar sig i alla fall. Låtarna har bearbetats i studion, men bygger i stor del på turnématerial. Introlåten ”My My, Hey Hey (Out of the Blue)” inleder skivan och därifrån är det bara kvalitet rakt igenom.
The Fall – Totale’s Turns (It’s Now Or Never) (1980)
Mark E. Smith är en av rockhistoriens främsta surgubbar och The Fall genomgick fler metamorfoser under sin livstid – medlemmar kom och gick. Albumet Totale’s Turns (It’s Now Or Never) från 1980 fångar bandet när de var som bäst och det är svårt att hitta några artister eller grupper som gick samma väg som The Fall. I likhet med Youngs Rust Never Sleeps är inte detta ett renodlat livealbum (”New Puritan” spelades exempelvis in i Smiths hem).
Beyoncé – Homecoming: The Live Album (2019)
Beyoncé är en av världens – kanske den största – liveartisten just nu och albumet Homecoming från 2019 gör ett utmärkt jobb för att cementera denna status. Detta är musik för de stora arenorna, ändå känns det ofta som att Beyoncé når ut till just dig. Imponerande.
Mercedes Sosa – Mercedes Sosa En Argentina (1982)
Argentinska Mercedes Sosa tvingades i exil 1979 på grund av militärdiktaturen, men det tystnade inte hennes röst. Livealbumet Mercedes Sosa En Argentina spelades in 1982 – i samma veva som hon återvände – och närvaron är fullständigt knäckande. Skivan blev en stor försäljningssuccé.
Aretha Franklin – Aretha Live At Fillmore West (1971)
1971 års Aretha Live at Fillmore West inleds med en furiös version av klassikern ”Respect” och därifrån är det raka spåret mot mål. Arethas röst är oefterhärmlig och kompbandet är i sitt esse. Detta är sann soulmagi.
