Malmöbaserade Jonathan Jörnfalk (J) och Vera Stiglund (V) har gjort musik som Aura Oyasumi i ungefär ett och ett halvt år. I höstas debuterade de med ep:n god natt//aurora och sedan dess har de släppt ännu en singel samt en fin cover på Veronica Maggios ”Inga kläder”. Idag är det videopremiär för nya låten ”Romantiker” och imorgon spelar de live på Moriskan i hemstaden.
Nu har ni funnits ett tag – hur tycker ni att mottagandet har varit?
J: – Väldigt bra måste jag säga. Det har kanske inte varit enormt i storlek, men den respons vi har fått har varit bra.
V: – Även om vi har spelat ihop i ett och ett halvt år, så släppte vi inte ep:n förrän i oktober förra året – så musiken har egentligen inte funnits ute speciellt länge. Men det verkar som om folk har tyckt om det, jag har inte hört något annat i alla fall.
J: – Vi har fått lite down votes på YouTube bara, men det är roligt.
”Det är dock ingen som kan uttala vårt namn”
V: – Vi brukar skriva till varandra då, “haha vi fick en till, så jävla kul”
J: – Ofta har det nog att göra med David, som gör våra videor, hans artistnamn är ju DJ Swedbank.
J: – Vi blev igenkända på stan idag för första gången. Det var en kille som frågade om det var vi som var Aura Oyasumi.
V: – Det är dock ingen som kan uttala vårt namn.
På tal om namnet – vad betyder det egentligen?
J: – Oyasumi betyder “Godnatt” på japanska.
Men varför valde ni just Aura Oyasumi?
V: – Det är en rätt lång historia. Vi skulle släppa ep:n och behövde ett namn och så tror jag att jag sa att jag tycker att Aurora är ett fint namn, och då tyckte Jonathan: “men bara aura är också bra”. Han hade hittat att Oyasumi betyder godnatt. Vi tyckte att det såg snyggt och ballt ut ihop. Sen fick ju ep:n heta godnatt || aurora.
Ni fick väldigt märkliga reaktioner på videon till förra singeln ”6” när ni släppte den – kan ni berätta mer om det?
V: – Det var specifikt två kommentarer som vi reagerade på. En av dem var väldigt opassande. Inte gällande låten, utan det var mer sexistiskt och lite homofobiskt. Jätteskumt.
Låten handlar väl om förälskelse mellan två tjejer?
V: – Ja, precis. Vi tog bort kommentarerna för vi ville inte associeras med dem, för det var absolut inte det budskapet vi hade med låten. För oss handlar den som inte ens om sexet i sig utan om förälskelse, och eftersom det är från mitt perspektiv, så mellan två tjejer. Vi skrev ett inlägg på Facebook där vi tog avstånd från kommentarerna.
J: – Vi ville markera att man inte kan bete sig hur som helst.
V: – Ja, vi ville verkligen inte spä på bilden av att lesbiskt sex är porrigt och till för en heteroman att gå igång på.
Varför väljer ni att ge ut er musik som enskilda spår och videor?
J: – Det känns som att varje släpp kräver lika mycket, oavsett om det är en singel, ep eller fullängdare. I alla fall för ett band i vår storlek. Det är därför mer effektivt för oss, som är osignade, att bara släppa riktigt bra låtar. Bygga vidare på grunden, på ep:n vi släppte. Ta bort fillers och bara ge ut singellåtar. Men vi gör såklart annat också, vi skriver musik hela tiden, men spar låtar till framtiden och ser om det kan bli något längre, mer sammanhållet.
V: – Nu när vi har ep:n ute har vi tid att ta det lite lugnare och släppa lite långsammare, satsa allt på varje singel.
”I vår genre så känns det som att man behöver ha en video också för att nå ut”
J: – I vår genre så känns det som att man behöver ha en video också för att nå ut. Och då är det lättare att bara släppa en singel med en video.
Det är intressant att du säger det för man har ju pratat mycket om musikvideons död och så.
J: – Det är hundra procent tvärtom.
V: – Jag håller med, det blir också en slags annan konstform med en video.
J: – Det är roligare att titta på något samtidigt som man lyssnar. Det blir som en förlängning av känslan i låten.
Det visuella och estetiken verkar väldigt viktigt för er.
J: – Det känns som att det är viktigare för oss som grupp än för mig personligen. Jag är inte så duktig på det där. Men det är väsentligt för vår musik.
V: – Jag tycker att den visuella biten är skitkul.
J: – Kläder och så tycker jag är ganska kul, stilen i samband med musiken – men omslag och videor och så, där är jag lost. Jag brukar bara säga till Vera och de andra som hjälper oss: ”ni får bestämma”.
Hur går det till när ni skriver låtar?
J: – Jag gör musiken, men om Vera har någon input så tar jag självklart emot den. Sen skriver vi texterna tillsammans, eller ja, vi kommer på en idé ihop och sen skriver vi lite på varsitt håll och efter det färdigställer vi dem tillsammans. Så även om det bara är Vera som sjunger på en låt så hjälps vi åt liksom.
”Sen använder vi ju autotune ganska friskt”
Duon har delat på sången fram till nu. På kommande material är det dock främst Vera som stått bakom mikrofonen.
J: – Jag kan egentligen inte sjunga, ta toner och så. Jag började sjunga så himla sent, det var typ när vi bildade duon. Innan dess gjorde jag bara beats, kanske att jag körade lite. Jag sjöng in någon enstaka mening och behandlade det som en sampling – men jag sjöng inte.
Hur känner du inför att sjunga nu då?
J: – Live går det bra, men det är fortfarande lite jobbigt att spela in sång när andra är där. Men sen använder vi ju autotune ganska friskt.
V: – Det gör vi också för att ljudeffekten är skitnice. Nu senast när vi spelade i Stockholm så glömde jag att sätta på autotunen och jag minns att jag tänkte: ”men vad konstigt det låter”.
Har ni några gemensamma musikaliska referenser?
J: – När vi började göra musik ihop så pratade vi en del om det och då lyssnade vi båda väldigt mycket på Lorentz och Little Jinder. Men älskar jag Post Malone. Och Vinter! Han kommer bli störst i Sverige.
V: – Ja, han är skitgrym. Jag har kommit ur min Little Jinder-period känner jag. Jag gillar Drake extremt mycket och lyssnar en hel del på gammal r&b. Frank Ocean och Yemi är stora förebilder också. Det känns som vi blivit mer och mer r&b-inspirerade, när vi började var det mer pop.
J: – Ja, och lite hiphop…
V: – Nu har vi smalnat av det lite.
J: – Precis, vi har hittat rätt. Vår ep är egentligen ganska konstig och flummig. Det som kommer framöver känns lite mer strukturerat.
V: – Definitivt. I allt! I beats men också i textuppbyggnad. Nu har vi äntligen fattat lite mer hur man gör.
Vera och Jonathan berättar att de umgås mycket privat. Det började med att de jobbade ihop i en klädbutik för två somrar sen. När Jonathan sen hjälpte Vera med en ansökan till Musikhögskolan såddes det frö som skulle bli Aura Oyasumi och en väldigt nära vänskap.
Är det en fördel att ni står varandra så nära?
J: – Absolut, man behöver aldrig uttrycka saker helt och hållet.
V: – Precis, det känns som att vi är så nära att man nästan kan läsa varandras tankar också.
”Nästan ingen kallar sig själv romantiker, men vi vill göra det”
J: – Eftersom vi känner varandra så bra så kan man vara ärligare i texter och allt runt omkring. Det underlättar väldigt mycket.
Berätta om låten och videon ”Romantiker”.
V: – Den började vi skriva lite efter vårt senaste släpp. I ”6” ville vi framföra en känsla av den dragningskraft en kan känna för sin partner. Efter vi gav ut den så pratade vi mycket om hur det är att vara så kär och hur det påverkar personer. Vi kom fram till att det kan kännas fantastiskt och euforiskt för en själv, när man är i sin lilla kärleksbubbla, men att det kan anses lite cheesy och lökigt utåt. Därför valde vi att bygga vidare på den känslan i ”Romantiker”.
J: – Nästan ingen kallar sig själv romantiker, men vi vill göra det, bring the love to the front liksom. Äntligen känns det som att vi har hittat vårt sound, hoppas att det kommer uppskattas. Videon som Julia och Walter har producerat har helt följt samma spår. Publiken får följa ett par som äter frukost, går på Ikea, håller om varandra – alla de sakerna som är helt alldagliga för en som inte är störtkär, men som för den kära blir det mest romantiska någonsin.
