Flora Cash – Nothing Lasts Forever (And It’s Fine)

Flora Cash är en musik- och kärleksduo bestående av äkta paret Cole Randall från USA (som i en intervju med HYMN berättar att han mest brukar sitta och muttra med guran i näven och låta sångerna stiga upp ur hans undermedvetna), och svenska Shpresa Lleshaj som letade efter inspirerande musik på Soundcloud men hittade en livskamrat istället. De båda soloartisterna blev en förälskad duo som nu tillsammans skriver texterna till sin instagramfiltrerade indiepop med stämmor och mystik.

Vore ju konstigt om de inte var i ropet.

Ända sedan EP:n Mighty Fine 2013 har duon släppt musik med jämna mellanrum. Ofta bra sådan. Ibland RY X:skt svävande, ibland mer fartfylld. Ständigt melankolisk, med en air av dekadens, svaga dofter av whiskey och spår av outtalad hjärtesorg. Eller, om man vill vara elak, ett kroniskt Lana Del Rey-komplex.

Dessutom: musik ständigt i form av EP:s eller singlar. Sjuspåriga Can Summer Love Last Forever? – som kom förra året – är duons hittills enda längre produktion, trots ett idogt utgivande av låtar ända sedan starten. Skivan har en akustisk framtoning och låter som en sorglig sommar på weed.

När det nu är dags för ny skiva, den längsta hittills, har Cole Randall och Shpresa Lleshaj tagit ett riktigt ordentligt snack med sina respektive inre. Att det gett resultat har vi kunnat konstatera redan innan albumsläppet; titelspåret och singeln ”Nothing Lasts Forever (And It’s Fine)” är bland det bästa duon kommit upp med så här långt. Med sin tiopoängsrefräng och sitt slöa sväng känns den redan som en av årets bästa låtar. Förutom titelspåret övertygar ”You’re Somebody Else” starkt och är helt uppenbart den bästa låten som Alt-J aldrig gjorde.

Resterande spår på skivan befäster bilden av Flora Cash som en duo med perfekt fuktat finger i vinden. Allting är ganska fint, och framför allt välproducerat, men ingenting sticker ut. Imagen skymmer känslorna, melodierna får ofta stå tillbaka och ersätts med suggestiva ljudlandskap vi redan hört från hundra andra akter. Över tio spår håller det inte riktigt ihop. Nothing Lasts Forever (And It’s Fine) är ungefär som ett avsnitt av SVT:s Kobra; när det är bra är det världsklass, men när det är sämre blir det ganska sövande.

Sammanfattningsvis har Flora Cash fortsatt lite svårt att växa in i fullängdskostymen. På nya skivan finns ett par riktiga pärlor, men också en stor dos ganska slätstruken pop. Titelspåret tillsammans med ”California”, ”Roses On Your Dress” och ”You’re Somebody Else” hade däremot varit duons bästa EP hittills.

Som allra närmast kommer Flora Cash när de för en stund glömmer bort hur inträdesprovet till Coachella eller Way Out West förväntas låta. När de istället står nakna i ösregn och håller varandras hjärtan i händerna. Som i finstämda ”Memories Of Us”, till exempel.

Flora Cash borde odla sin desperata sida.

[Icons Creating Evil Art, 21 april]