Hur uppnås den ultimata lyssnarupplevelsen? Enligt mitt synsätt kräver varje skiva sin rätta miljö för att göras fullständigt rättvisa. Visserligen kan ett album utvecklas med tiden och på så sätt anpassas till nya förutsättningar; i början av tvåtusentalet dämpades mångas tonårsångest genom att lyssna på Håkan Hellströms debut-CD Känn ingen sorg för mig Göteborg, men 15 år senare framförs samma låtar på ett utsålt Ullevi. Jag har dock svårt att se att samma sak ska hända med Hashish debutalbum A Product Of Hashish (även om de delar skivbolag).
Jag väljer att ta mig an A Product Of Hashish utifrån flera olika format och i flera olika miljöer. Ett test för att finna den perfekta kombinationen mellan miljö, format och musik. I detta fall handlar det om en blandning mellan easy listening, kosmisk progg och ett bortglömt Bollywood-soundtrack från 1981. Musiken kan beskrivas som en laglig trip, lanserad av upphovsmannen Stefan Kéry.
Jag börjar med att sätta mig i bilen. Stänger snabbt av – ingen musik passar för att spelas i en dålig stereo, i en svagt accelerande Skoda Fabia från 2009. Ett stort misstag. Förutsättningarna hade varit annorlunda om jag ägt en Ford Mustang, eller liknande. Kört planlöst på vidsträckta landsvägar till ljudet av filmiska “Make It”. Älskar telefonsamtalet som inleder låten, vilket ger mig associationer till Charanjit Singh. Indisk soundtrackmästare som dog förra året.
Mitt andra test. Att kombinera musiken med en vardagssyssla. Jag provar att lyssna på verklighetsflyende “Fly Away” medan jag hänger tvätt, för att se om en tråkig syssla kan bli mer intressant och det fungerar helt ok. Vintertröttheten lättar och tillvaron känns aningen ljusare.
Allra bäst blir musiken ensam framför skivspelaren. Inte särskilt förvånande. Det finns dock grundläggande brister i själva produktionen; musiken tenderar att bli allt för sömndrucken, speciellt de låtar med sång. Lisa Maria Isaksson gör inte alls bort sig, men jag föredrar ändå instrumentala spår som “Outer Spaced” och “The Light”. Dessa singlar fångar min totala uppmärksamhet, medan de mer organiska inslagen gör att jag tappar koncentrationen. Omvärlden tillåts att distrahera. Det får bli mitt slutgiltiga omdöme.
[Woah Dad!, 4 mars]
