Vårvintern har varit ganska dramatisk i år. Snön föll snabbt i sidled för några dagar sedan och var helt borta dagen efter. Denna sena eftermiddag är ganska stilla när jag hoppar av spårvagnen och promenerar utmed Ringöns gator på Hisingen.
Jag ska träffa Calle Thorell, David Fjellsson och Sebastian Wendels på deras nya kontor. BlackValley Records har nyligen flyttat ut till Ringön, ett av landets på sikt mest intressanta områden för livemusik, tror jag.
För nästan exakt fem år sedan startades BlackValley Records vilket jag vill uppmärksamma då de redan på kort tid har släppt mycket fin musik i olika genrer.
Calle öppnar dörren och vi går uppför trappan till konferensrummet. Lustigt nog sitter GAFFA på samma våningsplan som BlackValley Records i denna byggnad. Härligt, vi har ju det där med musikbevakning gemensamt. Byggnaden är helt nyrenoverad och det känns verkligen nytt på flera sätt. Men jag har främst tänkt att blicka tillbaka denna stund och försöka sammanfatta BlackValley Records fem år tillsammans med huvudrollsinnehavarna.
Den 13 februari 2016 spelade ni skivor på Oceanen under en HYMN-klubbkväll där bland annat Falunbandet Francis spelade live. Det är en av de tidigaste händelser jag har hittat med BlackValley Records. Vad minns ni från den kvällen?
– Jag minns inte, inleder Calle ärligt, men kommer snart på att det var mycket runt HYMN under inledningsperioden. Sebastian fyller snabbt i att alla tre ofta hade spelat skivor ute och att de blev tillfrågade av Daniel Andersson på HYMN.
David minns att han tyckte att det var kul att gå ut med namnet för första gången.
– Det var första livstecknet. Ingen visste ju vem vi var, konstaterar Sebastian.
Calle fyller i att BlackValley Recordsloggan blev klar den 5 februari. På Instagram gav det tio ”likes” och det utbryter ett behagligt småskratt i konferensrummet.
Ni har ju gjort lite andra grejer med bland annat klubbar och festivaler genom åren, men hur växte idén med ett gemensamt skivbolag fram?
– Vi var på festivalen SXSW i Austin, Texas tillsammans under våren 2015.
– Jag hade varit där någon gång tidigare, berättar Sebastian, och talade om för de andra att vi måste åka dit. Kontexten där är en musikälskares dröm och vi hade så kul.
Calle minns att det föddes så mycket glädje under den resan som även fortsatte från Austin till Kalifornien.
– Vi körde 200 mil på två dagar och pratade mycket. Det var en inspirationsresa som mynnade ut i en dröm.
David menar att de har haft stor nytta av att de gjorde den resan tillsammans och alla håller med.
Men när började allt egentligen?
– Idén föddes absolut under resan i USA, men det var först under senhösten 2015 som vi bildade bolaget, säger David. Då kändes det på riktigt. Vi hade startat vårt egna företag. I inledningen av 2016 cementerades det mer och vi bestämde oss för att gå ut med det.
Vi pratar lite allmänt om musikklimatet i Göteborg. Trots att det är rutinerade klubbarrangörer och DJ:s som skapade BlackValley Records för fem år sedan var det ändå mycket nytt med att släppa skivor. Skivspelandet har annars alltid varit centralt för dem. Intäkterna därifrån är det som möjliggjort BlackValley Records. Det är väldigt viktiga pengar och marginalerna kring skivsläppen är ofta snäva. Jag tänker att det ibland är lätt att romantisera, men det är ofta tydligt att det ligger massor av hårt arbete bakom många skivsläpp, inte sällan under det man kan kalla obekväm arbetstid.
”Det var mycket folk och jag minns att Avantgardet därefter skrev en låt om kvällen och jag minns att all gammeldansk tog slut”
I slutet av april 2016 stod ni återigen på Oceanen och spelade skivor och HYMN arrangerade Avantgardets allra första spelning. Jag var där och har för mig att det regnade rejält den kvällen, men vad minns ni från kvällen? I vissa kretsar är det ju en legendarisk konsertkväll.
– Vi blev tillfrågade om vi ville spela skivor och det gjorde vi. Det var mycket folk och jag minns att Avantgardet därefter skrev en låt om kvällen där en textrad handlade om att all gammeldansk tog slut. Vi drack gammeldansk, skrattar Calle. Vi har följt Avantgardet mycket därefter och spelade även skivor på releasekvällen på Pustervik i den vevan. Vi vill egentligen inte kalla oss skivbolag för vi gör ju så mycket annat också.
Jag gillar namnet BlackValley Records. Jag gissar att det har att göra med Svartedalen. Stämmer det och kan ni berätta lite om namnet och bakgrunden?
David minns att de pratade om namnet BlackValley i USA. Sebastian och Calle fyller i att namnet också har att göra med bandet Death Valley Girls.
– Vi kunde känna att det var vi genom namnet så det blev naturligt, konstaterar Calle.
Minns ni vad ni hade för planer med skivbolaget för fem år sedan?
David inleder med att konstatera att det inte fanns någon långsiktig plan.
– Vi hade blivit tillfrågade av Berg & Bedragare om vi ville släppa deras andra album Hav med väggar och mycket handlade om det i inledningen. Vi hade en trygghet i att vara underdogs. Det var nog ingen som räknade med oss och i början var det ingen som hörde av sig till oss. Numera är det tvärtom, artisterna hör av sig till oss på ett helt annat sätt.
Om ni tittar tillbaka, hur har det ni gjort hittills motsvarat era förväntningar?
– Det har varit härligt att testa oss fram, konstaterar David. Även om vi hade arrangerat klubbar och annat historiskt så var detta något nytt. Vi blev nog övningsorienterade. BlackValley kommer alltid in när produkten är klar (inspelningen av skivan är klar, min anm.). Eftersom vi aldrig har haft några direkt långsiktiga mål känns det som vi lyckats med allt.
Calle håller med och lägger till att de alltid har varit bra på att se positivt framåt.
”Jag hade aldrig trott att vi skulle sitta här fem år senare”
– Jag hade aldrig trott att vi skulle sitta här fem år senare, inflikar Sebastian.
Alla är överens om att en av de största grejer de har gjort under femårsperioden är Blue House spelning på Sjömanskyrkan där de kunde ställa om från punk/rockarrangemang i dunkla klubbar till ett arrangemang med sittande publik och det var en otrolig kväll.
Vi tar en kort paus och vandrar ut i industriområdet. Det är inte så mycket liv och rörelse utmed gatorna och det märks att arbetsveckan närmar sig slutet för många. Två lastbilar står parkerade utmed gatan och regnet hänger i luften. Några minuter senare smattrar regndropparna mot fönsterrutan.
Ni rör er brett, rent genremässigt, men vad bör en artist visa er för att ni ska bli nyfikna och kanske till slut inleda samarbete?
– De vi arbetar med ska brinna för musik. Deras musik ska väcka något inom oss och personkemin måste stämma. De måste även ha någorlunda goda värderingar och agera respektfullt och medmänskligt, säger Sebastian med ett leende, och konstaterar även att fötterna ska vara på jorden. Om en artist vill arbeta med oss vill vi hjälpa till så mycket som möjligt. Vi tror inte på att lägga oss i det kreativa. Artisterna gör sin grej. Vi vill ha band som vill ta ut svängen på något sätt. Det ska vara musik i utveckling och utmanande, men inte nödvändigtvis provocerande. Det är bra om det finns en punkådra och personerna vi jobbar med går alltid före det vi jobbar med.
Jag sitter tillsammans med tre personer som träffades i början av 2010-talet (Calle och David har känt varandra längre) och som brinner lika mycket för musiken. De vänskapsband som vuxit fram genom åren är tydliga och väldigt vackra att se när vi sitter på kontoret och det börjar bli skymning över Ringön utanför fönstret. Trion är även otroligt tydlig med att gemenskapen mellan dem själva och artisterna är det viktigaste. De lägger sig, som sagt, aldrig i det kreativa och är synnerligen ödmjuka i framtoningen. De är alltid måna om artisterna och betonar återkommande att de gör detta tillsammans med artisterna. Tillsammans och gemenskap är nog de två mest återkommande orden under denna pratstund.
Hur tror ni att BlackValley Records utvecklas under den kommande femårsperioden?
– Vi får hoppas på lite bättre akustik i detta rum, säger David och alla skrattar.
Väggarna i det nyrenoverade konferensrummet är tomma och det luktar fortfarande målarfärg.
– Vi fortsätter att testa oss fram, säger Calle. Jag hoppas att det på sikt kan innebära att någon kan få en deltidsanställning och att vi fortsätter att samarbeta med de band vi arbetar med idag och att vi inleder flera grymma samarbeten.
De resonerar lite kort och kommer fram till att det vore rimligt med femton fysiska släpp de kommande fem åren och att de fortsätter att arbeta i en hållbar takt, det vill säga deras takt. Det är viktigt för att behålla kvaliteten.
Om ni får lyfta fram varsitt minne från denna femårsperiod, vad blir det då?
– Blue House-spelningen i Sjömanskyrkan, svarar Sebastian. Vissa saker är man stolt över att man har arrangerat. Vi överträffade oss själva där.
– I söndags gick vi alla tre in genom dörren här nere till kontoret för första gången, säger Calle. Nu har vi en gemensam adress. Det har genom åren varit så många möten på stimmiga krogar och i soffan hemma. Detta är det största steg vi tagit. Nu ligger BlackValley här.
– Jag håller med om konserten och kontoret, men jag tänker på alla kvällar vi stått i foajén på Pustervik och spelat skivor tillsammans med härligt folk och gött snack, säger David. Det har egentligen säkert haft toppar och dalar, men det är en milstolpe. Flera band har dykt upp i samband med sådana kvällar och vi träffade till exempel KLASS II för första gången en sådan kväll. Vad det blir där nere i hörnet ska Pustervik ha kredd för och vi är så glada att få frågan att göra det.
Vad händer framöver
– Vi har precis signat Finn Björnulfsson och Lars-Erik ”Labbe” Grimelunds nya projekt Bongo Riot, men vi kommer att avvakta att släppa tills livemusikscenen är igång igen, konstaterar Calle. Den 23 april släpper vi en ny singel med KLASS II som heter ”Kemi” och en EP är på gång senare i år. Även SUNHILL är på gång med en ny EP under året och vi har även precis släppt Berg & Bedragares tredje album Sånger och sånt jag glömde säga.
Avslutningsvis, jag har valt ut fem släpp genom åren och ber er berätta vad ni vill om dem.
Berg & Bedragare – Hav med väggar (album 2016)
– Det är ett fantastiskt skivomslag och det var startskottet för BlackValley Records. Vi ordnade en releasespelning på en båt i Uddevalla. Det var väldigt lyckat, säger Calle. Hav med väggar och vi var på havet. Vi fortsatte därefter att skapa spelningar på vårt sätt. I Göteborg var releasespelningen på Pustervik och Klubb Instant var värd. Christoffer är en underbar människa.
Gittanz – ”Het som en hotshot”/Lundby Hotel – ”Önskar det vore legalt” (splitsingel 2018)
– Gittan Kock är ett geni och Gittanz är ett jävla gött gäng. Man kan inte lyssna på dansband och inte gilla Gittanz. Det är helt klart att schlager och dansband kan vara punk (”Het som en hotshot” är redan en klassiker i vissa kretsar i Göteborg, min anm.) Det är en splitsingel och Lundby Hotels ”Önskar det vore legalt” är också en grym låt, säger Sebastian. Det var något särskilt med Lundby Hotell som tog hand om utsatta i samhället. Idén till splitsingeln kom från Caravan Kids splitsingel med Carolas ”Fångad av en stormvind”. Vi hade dock godkännande från båda artisterna.
Blue House – ”Something New” (EP 2018)
– Sebastian hörde ”Something New” och presenterade den för oss, säger David. Det var så genuint, filmiskt, finstämt och dramatiskt. Man kunde bara drömma sig iväg. Det var inte självklart att vi skulle gå den vägen för det är inte riktigt vår musik, men det var så bra och kan få agera konkret exempel på vad vi menar med kvalitet. Den animerade videon är fantastisk.
KLASS II – ”EP” (EP 2019)
– Pang, pang, pang! Det hände väldigt snabbt. Musiken var klar och de ville få ut den. Vi släppte den därför digitalt blixtsnabbt och då hamnade ”Dimman” direkt på spellistan New Music Friday på Spotify den 18 december, säger Sebastian. Det var så bra och det är fantastiska människor. Man vill så gärna att livescenen kommer igång igen så att man kan få höra mer av dem framöver.
Desire and Her Drunks – Denim (album 2020)
– Vi älskar den plattan och självklart även dem. Låten ”Run Free” går i linje med vad vi vill göra. Vi släppte den tillsammans med Luftslott Records och det var ett bra samarbete, förklarar Calle. Men pandemin kom precis då så plattan är lite satt på ”hold”. Omvärlden förändrade förutsättningarna och det är säkert fortfarande en oupptäckt juvel för många.
Det är nästan mörkt utanför kontorets fönster och Sebastian måste lämna. Vi andra sitter kvar en stund och fortsätter att prata om musik och annat. Fantastiska minnen från klubbkvällar, festivaler och fester passerar med många skratt och det känns viktigare än någonsin, nästan exakt ett år efter det att pandemin stängde livescenerna.
Fem år kan upplevas som väldigt lång tid samtidigt som det kan upplevas som att åren bara rusar iväg. I BlackValley Records ögon går tiden i deras takt, med föttarna på jorden, och de har redan en vacker historia att titta tillbaka på och även bland annat ett nytt kontor att inreda inför framtiden.
