2021 är här. Det betyder att det har gått hela tio år sedan 2011. HYMNs Kristoffer Nilsson blickar tillbaka och minns sitt musikår 2011 utifrån elva låtar.
Det är alltid roligt att sätta sig en stund och tänka tillbaka på vackra minnen. Jag mår väldigt bra av det. Ofta har minnena i mitt fall anknytning till upplevelser i naturen eller musik på ett eller annat sätt och när jag plötsligt började fundera på musik som släpptes för tio år sedan dök det upp massor av fina minnen. De elva minnen som först dök upp presenteras lite kort i denna genomgång som vi kan kalla Elva kanonlåtar från 2011.
PJ HARVEY – ”In the Dark Places”
Det hade varit ganska tyst om PJ Harvey i några år när plattan Let England Shake släpptes under vintern. Hon spelade på festivalen Primavera Sound i Barcelona och hennes konsert krockade delvis med Champions League-finalen mellan FC Barcelona-Manchester United FC. Jag valde att se matchen på storbildsskärm på festivalområdet med tusentals spanjorer omkring mig. Jag hittade dock en klick med fem engelsmän och såg matchen tillsammans med dem. Vi hördes mest när Wayne Rooney stänkte in kvitteringen i slutet av första halvleken. Tyvärr slutade matchen illa och när jag kom till PJ Harveys scen, efter matchen, spelade hon denna pärla och Barcelonanatten stod återigen helt stilla.
THE HEAD AND THE HEART – ”Rivers and Roads”
Jag har för mig att det var i mars som Woody West hade fixat en strålande kväll med The Low Anthem och Woods på Pusterviksbaren. Kort innan kvällen annonserades ytterligare ett band. Jag hade aldrig hört talas om The Head And The Heart och hittade bara singeln ”Lost in My Mind” på Spotify. De var först ut på Pusterviks scen den kvällen och spelningen var enastående. Kort därefter släpptes debutalbumet The Head And The Heart och under hösten var de förband till My Morning Jacket i Europa. The Head And The Heart öppnade kvällen på Mejeriet i Lund, men jag hann bara se slutet av deras spelning. Denna underbara låt avslutade konserten och därefter har jag tyvärr inte sett dem igen.
KURT VILE & THE VIOLATORS – ”Baby’s Arms”
Mästerverket Smoke Ring For My Halo släpptes under våren och i augusti spelade Kurt Vile på ett fullsatt och kokande varmt Pustervik. Det var första gången jag såg Kurt Vile och det är en av de finaste spelningar jag såg på gamla Pusterviksbaren. Underbara ”Baby’s Arms” inleder plattan.
MARISSA NADLER – ”The Song Always Reminds Me of You”
Marissa Nadler gjorde stora intryck på mig när hon släppte det briljanta albumet Little Hells 2009 och jag har för mig att jag såg henne i den vevan, men minns inte säkert. Jag är dock helt säker på att jag såg henne under hösten 2011. Woody West hade bokat henne till Henriksberg i Göteborg och hon släppte även det fina albumet Marissa Nadler under sommaren. Där finns denna strålande låt som jag inte minns om hon spelade på Henriksberg, men jag tror inte det.
DUM DUM GIRLS – ”Teardrops on my Pillow”
Hultsfredsfestivalen kom tillbaka efter de svåra åren och presenterade en fantastisk line-up. Jag hade sett Dum Dum Girls spela i en park i Barcelona under Primavera Sound 2010 och blev inte jätteimponerad. Då hade de precis släppt det fina debutalbumet I Will Be och i september 2011 släppte Sub Pop uppföljaren Only in Dreams där denna härliga låt finns. Hultsfredskonsterten med Dum Dum Girls var strålande och de bjöd bland annat på en underbar version av The Smiths ”There is a Light That Never Goes Out”.
CHARLES BRADLEY – ”No Time For Dreaming”
Vi stannar kvar i Hultsfred ett tag till. Jag hade ingen aning om vem Charles Bradley var när jag ställde mig tillsammans med några tiotal i publiken framför scenen. Konserten inleddes och Bradley, med sitt stora band, körde över oss totalt. Människor som var i tältet skickade SMS till kompisar på festivalområdet och plötsligt var tältet helt fullt. I slutet gick han runt, rörd till tårar, i sin guldkavaj och kramade om publiken på golvet. Det är en av de grymmaste konserter jag någonsin har upplevt och jag såg tyvärr aldrig Bradley igen.
YUCK – ”Get Away”
Det var som alltid Way Out West i augusti och klubbprogrammet såg mer intressant ut än någonsin. Jag hade fallit pladask för Londonbandet Yucks debutalbum Yuck tidigare under året. När de presenterades på Park Lane var det självklart att jag skulle se dem där och det är alltid lite lurigt att garanterat komma in på klubbarna under Stay Out West. Prince avslutade kvällen i Slottsskogen och jag såg de första låtarna på hans konsert och det lät precis som jag förväntade mig så jag lämnade Slottsskogen och begav mig till Park Lane där Yuck senare gjorde en grym spelning. Det är enda gången jag har sett dem och jag är så tacksam för det.
BRICKHOUSE – ”Kick Steel”
Malmöbandet Brickhouse släppte det andra albumet Yesterday Revisited på Rootsy i samband med en briljant releasespelning i början av året. Olof och Pelle Jernryd, Magnus Nörrenberg, Micke Nilsson tillsammans med Mange Anderssons strålande sång får denna härliga låt att lyfta till höjderna.
JESSE SYKES & THE SWEET HEREAFTER – ”Birds of Passerine”
Jag minns att jag hade varit på Nefertiti tidigare under kvällen och sett John Grant, men jag hann även se Jesse Sykes samma kväll och det var en fin stund på Pusterviksbaren. Hon hade släppt den briljanta plattan Marble Son tidigare under året och där ingår denna fantastiska låt. Det är väldigt sällan jag skriker låttitlar under konserter, men när hon frågade om vi ville höra någon särskild låt skrek jag ”Birds of Passerine”, men hon svarade att hon tyvärr hade lite problem med rösten och att hon lovade att sjunga den nästa gång hon kom hit. Det har tyvärr inte blivit någon nästa gång, åtminstone inte för min del, och jag känner inte till att Jesse Sykes har släppt något album efter detta. Däremot spelar hon fortfarande live i USA då och då så helt kört är det inte.
MOGWAI – ”San Pedro”
En av de häftigaste albumtitlarna under 2011 var utan tvekan postrockkungarna Mogwais Hardcore Will Never Die, But You Will. Plattan är precis lika bra som titeln och ”San Pedro” är en grym låt. De spelade så klart ”San Pedro” i Barcelonanatten under Primavera Sound i slutet av maj och jag har för mig att de spelade den även på Trädgårn i Göteborg tidigare under våren.
BLACK LIPS – ”Noc-a-homa”
Garagerockslegendarerna i Black Lips släppte albumet Arabia Mountains i juni och i juli stod de i ösregnet på Hultsfredsfestivalen och spelade. Regnet öste verkligen ned, men vad gjorde det när de spelade ”Noc-a-homa” och några höjdare till? Jag såg Black Lips senast i Utrecht i Holland under festivalen Le Guess Who? 2017 och när de spelade ”Noc-a-homa” då insåg jag att den var precis lika bra som när den släpptes. Det är en av mina absoluta favoritlåtar från 2011. Ja, kanske från hela 2010-talet? Det blir, hur som helst, en perfekt avslutning på denna korta genomgång.
