Shabazz Palaces – Quazarz: Born On A Gangstar Star/Quazarz vs. The Jealous Machines

Efter tre års tystnad är experimentella hiphopduon Shabazz Palaces tillbaka med albumen Quazarz: Born On A Gangstar Star och Quazarz vs. The Jealous Machines; tematiskt kretsar skivorna kring Quazarz, som anländer till jorden som sändebud, för att studera och ta del av kulturen – däribland Amurdericas musikaliska utbud. Albumen kan ses om förlängningar av varandra.

Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen i Paris; revolutionärerna, det vill säga folket, ville ha ett mer jämlikt samhälle. På samma datum, mer än 200 år senare – i en tid präglad av våld, krig och orättvisor – presenterar Seattle-baserade Shabazz Palaces två album, där det amerikanska samhället kritiseras av liknande anledningar. I centrum står människan som håller på att förlora fotfästet och som styrs av felprioriteringar. Kopplingen kan tyckas långsökt, men i likhet med 1700-talets samhälle står vi inför ett vägskäl – det är dags att agera, blicka framåt, annars blir den nedåtgående spiralen permanent. Shabazz Palaces uppmärksammar rådande problematik.

Quazarz: Born On A Gangstar Star och Quazarz vs. The Jealous Machines är två ambitiösa album, vars idévärld förtydligas på Sub Pops hemsida (duons skivbolag), vilket är nödvändigt eftersom bakgrunden och tankemönstren är svåra att uppfatta genom att bara lyssna på skivorna. Jag tycker dock att musiken i sig är tillräckligt intressant för att stå på egna ben.

En kort sammanfattning; under sin vistelse i The United States Of Amurderica, en omskrivning för USA, märker Quazarz att våld och vapen tillhör vardagen. Språket har spelat ut sin roll, istället sköts kommunikation genom pistoler och det är är vapnen som upprätthåller lag och ordning. En trygghet för överlevnad. Och invånarna är beroende av elektroniska produkter och kan inte leva utan sina mobiltelefoner. ”Welcome To Quazarz” ger en bra bild av situationen;

Behold the soft cyber caress
My television whose my lover
But jealous machines and devices
Struggle to find a light switch

Ishmael Butler och Tendai ”Baba” Maraire målar upp en dystopisk värld, präglad av Donald Trumps framgångar och det politiska läget. Båda har formats av medborgarrättsrörelser som Svarta Pantrarna och kampen för afroamerikanernas rättigheter i USA. Maraire, som kom från Zimbabwe i unga år, har gjort mycket för att lyfta afrikansk kultur. Utställningen African Renaissances på Seattle Art Museum är det senaste exemplet.

En av de tydligaste ståndpunkterna är att dagens rappare bryr sig mer om yta och instagram, än att exempelvis kämpa för lika rättigheter. Jag såg nyligen dokumentären O.J. Simpson: Made In America och det framgår med all tydlighet att Simpson ansågs svika medborgarrättsrörelsen genom att bara bry sig om kändisskapet och att accepteras av de vita. Denna inställning går att spåra till intervjuer och flera av de aktuella låtarna.

Shabazz Palaces fokuserar på The Black Experience; Butler och Maraire har aldrig varit mer uppriktiga med sina åsikter och Quazarz: Born On A Gangstar Star och Quazarz vs. The Jealous Machines kan ses som en förlängning av ”Ham Sandwich” från 2014. En låt som släpptes strax efter förra albumet Lese Majesty och som behandlar det brännheta ämnet polisbrutalitet.

Det ger emellertid fel signaler att endast definiera Quazarz: Born On A Gangstar Star och Quazarz vs. The Jealous Machines som politiska inlägg i en hätsk debatt: musikaliskt är Shabazz Palaces ett utslag av två kreativa hjärnor som tänjer på gränserna för traditionell hiphop. Det ena utesluter dock inte det andra. Sammantaget präglas både musiken och texterna av afrofuturism, där science fiction, historisk fiktion och magisk realism sammanlänkas med normkritik.

Samtliga texter är skrivna av Butler aka Palaceer Lazaro och det är han som utgör Shabazz Palaces kreativa kraft – detta faktum framgår bland annat av bakgrundshistorien till singeln ”Since C.A.Y.A.”. Titeln syftar på Central Area Youth Association, en organisation som har som mål att hjälpa ungdomar, och när Butler deltog i denna sammanslutning fick han en uppenbarelse, vilket sådde fröet till historien om Quazarz. Ljudbildsmässigt karakteriseras låten av Thundercats säregna bas och i likhet med det mesta som bär hans namnteckning är slutresultatet oemotståndligt.

Det var dock yttre faktorer, initierade av Maraire, som gjorde att Shabazz Palaces blev verklighet från första början. Och som resulterade i att Butler återvände med ny musik efter flera års frånvaro.

På sin veranda, under samma period som Butler återförenade Digable Planets – 2005 gjorde den Grammyvinnande hiphoptrion comeback efter 10 års frånvaro – samtalade han med sin granne, producenten och multiinstrumentalisten Maraire, om vad som låg bakom att han slutat spela in ny musik. Butler svarade att det fanns osläppta låtar och 2009 debuterade Shabazz Palaces med EP-skivorna Of Light och Shabazz Palaces.

Sedan starten har Butler och Maraire skapat psykedelisk och jazzinfluerad hiphop med astrala övertoner, befriad från kommersialism, vilket har gett Shabazz Palaces ryktet som ett av samtidens mest egensinniga konstellationer. Låtarna är utsvävande, synthar och trummaskiner ger en känsla av framtiden, samtidigt som samplingar sätter musiken i en tidskapsel bakåt i tiden. Instrumenteringen är okonventionell, medan Butlers sång ständigt tar nya vägar och ger en känsla av att härstamma från en annan dimension.

Det mesta är sig likt, med skillnaden att stämningen är mer filmisk och det gäller framför allt Quazarz: Born On A Gangstar Star. På denna skiva är flera av låtarna introducerande ger vissa förklaringar till Quazarz ankomst och hens syfte med att besöka Amurderica. Quazarz vs. The Jealous Machines är uppföljaren. Rent logiskt borde således sistnämnda skiva ha spelats in sist, men förhållandet är det motsatta. Andra kapitlet i Shabazz Palaces egensinniga ”rockopera” tillkom således först och dessa låtar spelades in under en sjumånaders period med Sunny Levine – brorson till Quincy Jones – i Los Angeles, medan förstnämnda skiva sattes ihop under spontana förhållanden i hemstaden Seattle tillsammans med Erik Blood (som varit delaktig ända sedan starten).

Det är kanske inbillning men jag får en mer avslappnad känsla av samarbetet mellan Blood och Butler än Levine och Butler: Quazarz: Born On A Gangstar Star har ett flyt som saknas på systerskivan. Å andra sidan präglas Quazarz vs. The Jealous Machines av en tydligare karaktär, färgad av dystopiska stämningar, vilket ger en intressantare inramning. Vackra och avskalade R&B-balladen ”Effeimenence” skänker en närvaro som är svårmatchad.

Bland alla abstrakta och skruvade låtidéer utkristalliserar sig även några av duons mest lättlyssnade inspelningar. Singeln ”Shine A Light”, som samplar Dee Dee Sharps klassiker ”I Really Love You”, är en av årets mest medryckande låtar. I refrängen hörs en uppitchad Thaddeus Turner aka Thaddilac (Turner har turnerat med Digable Planets och Butlers insomnade projekt Cherrywine).

”Shine A Light” ger en känsla av ”Are you… Can You… Where You? (Felt)” från 2011 års debutalbum Black Up. Ett spår som blandar tidlös soul med upphackade melodier. Fullängdsdebuten är ett av mina absoluta favoritalbum och Quazarz: Born On A Gangstar Star och Quazarz vs. The Jealous Machines har svårt att tangera låtarnas unika karaktär. Det är exempelvis lättare att urskilja referenserna och i stort är båda skivorna funkigare än tidigare material.

Monotona ”That’s How City Life Goes” går att spåra till Prince och ”Moon Whipe Quäz” har lånat från Kraftwerks ”The Model”. Dessa markörer förstärker Butlers fascination och intresse för musikhistorien och genom att vara sig själv sätts musiken i ett nytt sammanhang, med resultatet att ljudbilden känns både modern och uråldrig på samma gång.

Även om Shabazz Palaces förlorat lite av sin mystik och avantgardistiska särprägel, är duon ett av vår tids mest spännande projekt. Och i likhet med inspirationskällor som Sun Ra, Parliament, Alice Coltrane och Afrika Bambaataa får Butler och Maraire utlopp för sina intergalaktiska fantasier. Butler har för övrigt berättat att en av hans första musikaliska upplevelser var att lyssna på Sun Ras Space Is The Place som 4-åring. Det går att ha sämre ingångar.

Avslutningsvis. Det finns inget bättre än att uppleva Butlers och Maraires ljudbyggen live; undertecknad såg Shabazz Palaces på Röda Sten i Göteborg 2012 och den spelningen tillhör fortfarande en av mina bästa konsertupplevelser – samspelet mellan Butler och Tenfai Maraire är imponerande. Och nu återvänder duon till Sverige för två efterlängtade höstspelningar: den 7 oktober gästas Pustervik i Göteborg och den 9 oktober besöks Debaser Strand i Stockholm.

[Sub Pop‚ 14 juli]

8