Göteborgsbaserade FLAWS aka Anton Alvin – flitigt anlitad musiker – har sedan förra årets debutsingel ”Forget About Us” fortsatt att skriva låtar, men det är först nu som uppföljaren är färdig att presenteras. Imorgon premiärspelas ”Prove Me (wrong)” i P3:s Musikguiden.
Jag träffar en avslappnad Anton Alvin på Café Höga Nord i centrala Göteborg. Vänersborgssonen har metodiskt arbetat sig fram till ”Prove Me (wrong)”, med ett slutresultat som hamnar i gränslandet mellan radiopop och svårmodig klubbmusik. En inte alltför vanlig kombination, men i händerna på Anton faller det sig naturligt. Han verkar vara bekymmersfri, medan musiken speglar en person som är både bräcklig och allvarsam.
FLAWS andra singel är mer dansant och rakare än ”Forget About Us”. Anton oroar sig för att låten är alltför kommersiell, men efter ett par lyssningar står det klart att produktionen hamnar på rätt sida gränsen – musiken är inte medvetet insmickrande eller tillrättalagd. Oavsett inramning, det är rösten som bär musiken.
”Mycket handlar om känsla och att rösten ska följa en naturlig rörelse. Vågrörelser liksom”
Din röst imponerar. Den är både stark och svag på samma gång. Vilka sångare har inspirerat dig mest?
– Jag älskar Joni Mitchell. Hon är väldigt följsam. Mycket handlar om känsla och att rösten ska följa en naturlig rörelse. Vågrörelser liksom. Annars gillar jag James Blake och Justin Vernon. Senaste Bon Iver-skivan 22, A Million är riktigt bra.
Anton berättar att sången blev betydande först i tonåren. Innan hade han inte vågat sjunga. Till en början inspirerades han av band och sångare i sin omgivning, på fritidsgården och han minns sin brors gamla band. Och Göteborgsbandet Fibes Oh Fibes!. En trio som kretsar kring sångaren och pianisten Christian Olsson. Pianot finns även med i Antons musik.
Hur kommer det sig att uppföljaren till debuten drog ut på tiden? Nästan ett år.
– Från början var det inte meningen att detta skulle bli mitt projekt, att jag skulle fokusera på FLAWS. Men det var väldigt kul att visa upp något eget, musiken som jag brinner för. Det tog ganska bra fart, det skrevs en del och så vidare. Låten spelades i P3. Och singeln hörs fortfarande på utländsk radio, men det blev aldrig något större genomslag i Sverige… Jag fortsatte att spela med andra, men med fullt fokus på att utveckla mitt eget låtskrivande. Det fanns ingen anledning att brådska, även om det tagit lite väl lång tid att bli färdig, skrattar Anton.
Han fortsätter:
– Jag har skrivit låtar kontinuerligt, rensat bland gammalt material och blivit en bättre producent. Nu finns det fyra låtar som ligger mig varmast om hjärtat. En av dessa är ”Prove Me (wrong)”. Resterande låtar släpps på en kommande EP och jag håller på att spela in en video till ett spår som heter ”Obstacle”. Jag håller även på att boka in en turné.
Berätta om singeln. Riktigt medryckande.
– Singeln är ju lite mer straight än tidigare. Inte lika svävande som förra singeln, men jag tycker ändå att de har en gemensam ton på något sätt, en slags samklang, eller som György [Barocsai] brukar säga ”det hörs att det är samma band” när vi liksom referenslyssnar mellan låtarna på EP:n. Texten handlar nog om att ge folk flera chanser, att liksom tillåta sig själv att människor kan motbevisa en och blomma ut i rätt sammanhang, och med tiden.
Anton förklarar att det har funnits en viss frustration över att inte ha följt upp debuten tidigare, men att tiden har hjälpt honom att bli mer fokuserad.
Kan en säga att perioden mellan debuten och uppföljaren har varit ett sätta att forma uttrycket?
– Det är mycket möjligt. Jag tror att jag vunnit en hel del, jag har kommit i ordning med musiken… mitt uttryck har blivit tydligare. Alla låtar är inte lika dansanta som ”Prove Me (wrong)”. Vissa är lite slöare.
”Texterna handlar till stor del om mina dippar”
Vad har du för relation till dansmusik?
– Jag gillar klubbmusik, men det dansanta behöver inte ske på bekostnad av djup. Det var någon som skrev att ”Forget Abous Us” är dansant musik för den medvetne lipsillen och den beskrivningen tycker jag är talande. Dansmusik behöver inte bara vara peppande, det får gärna vara dekadent. Texterna handlar till stor del om mina dippar.
Kommer ”Forget About Us” att finnas med på EP:n?
– Nej, det blir bara nya låtar. Men det spelas in olika remixar, som kommer att släppas framöver. Låten är en bra introduktion till min musik, men den speglar inte var jag befinner mig nu.
