Cloud Nothings är aktuella med ny platta – deras femte album om man undantar No Life for Me som släpptes tillsammans med Wavves 2015.
Jag hade förmånen att upptäcka detta fina Ohio-band i samband med Primavera Sound i Barcelona 2011. Då hade Cloud Nothings hunnit släppa två album och var på rätt väg med briljanta 2-3-minuterslåtar som exempelvis ”Should Have” och ”Hey Cool Kid”.
I januari 2012 kom den tredje plattan, Attack On Memory, och då växte Cloud Nothings till en gigant med längre låtar och större tyngd. ”Wasted Days” från den skivan är fortfarande en av 2010-talets mäktigaste låtar i min bok. Efter skivsläppet följde flera turnéer där de bland annat gjorde en fantastisk spelning på Pustervik i Göteborg (Lilla klubben) och på Trädgårn i samband med Way Out West i augusti samma år.
Därefter tappade jag dem lite och fjärde albumet Here and Nowhere Else upplevde jag inte som fantastiskt även om låten ”I’m Not Part Of Me” är en väldigt bra låt. Samarbetet med Wavves, som nämndes ovan, var inte heller superlyckat – så när Life Without Sound annonserades så blev jag nyfiken. Nyfikenheten övergick snabbt till ett stort leende för detta är en riktigt bra platta.
Skivan inleds strålande med ”Up to the Surface” och Cloud Nothings har hittat tillbaka till det sound och den tyngd som de hade på Attack on Memory – ett sound jag älskar. Det kan bero på att man återigen har två gitarrister. Chris Brown turnerade med bandet 2016 och blev därefter ordinarie medlem.
Låten ”Darkened Rings” får tankarna en kort sekund att sväva bort mot fina minnen med Hüsker Dü och jag tänker plötsligt att det kanske inte var en slump att Bob Mould stod på scenen före Cloud Nothings den där augustikvällen på Trädgårn 2012.
Jag älskar plattor som bara växer och växer, låt efter låt och detta är verkligen en sådan. När man knappast tror att det är möjligt så kommer ”Sight Unseen”, direkt efter första singeln ”Modern Act”, som är fantastisk och sedan avslutas det hela blytungt med ”Strange Year” och ”Realize My Fate”.
Även om det inte finns en ny ”Wasted Days” så är detta ett strålande album, kanske det bästa som de har släppt? Mycket tack vare Dylan Baldis briljanta sång och de genomgående tunga låtarna. Life Without Sound växer som en jätte i januarimörkret.
Bandets utveckling från de första plattornas kortare och mer lättillgängliga låtar, via långa mästerverk som ”Wasted Days” till Life Without Sound, har varit fin att följa.
Wichita Recordings står återigen för fiolerna och plattan finns i välsorterade skivaffärer den 27 januari. Den 26 januari inleds turnén hemma i Cleveland och fortsätter sedan i Nordamerika under februari. Första mars inleds Europaturnén på Loppen i Christiania, dagen efter är det dags för Babel i Malmö och den 3 mars Debaser Strand i Stockholm. Vi ses nog i samband med någon av de spelningarna!
[Wichita Recordings, 27 januari]
