
Under drygt två decennier har IAMX – artisten Chris Corners unika soloprojekt – skapat en helt egen värld. Omöjlig att definiera och, som ständigt pressandes gränserna för mörk och alternativ musik, har IAMX alltid existerat mellan genrer och scener.
IAMX är tillbaka i Europa med Recollections Tour som redan har tagit den ökända liveenergin till festivalen M’era Luna. Till helgen väntar festivalspelningar på Extramuralhas i Portugal och Infest i Storbritannien och sedan blir det en serie klubbspelningar på mindre bekant territorium – inklusive Norden, Turkiet och Grekland.
Ett av turnéns mest extraordinära ögonblick kommer dock att utspela sig under de två kommande kvällarna på Kollektivet Livet Bar & Scen i Stockholm.
Ikväll blir det ett kortare akustiskt framträdande som kommer att skala av allt och skapa utrymme för ärliga samtal kring mental hälsa, neurodiversitet, sexualitet, kreativitet och sökandet efter genuin mänsklig kontakt i en allt mer splittrad värld. Samtalen kommer att utspela sig tillsammans med råa, avskalade akustiska framträdanden av IAMX-låtar, vilket ger en sällsynt glimt bakom spektaklet och in i personen i centrum.
Imorgon den 19:e augusti kommer IAMX att släppa lös sin liveshow: en kollision av mörk elektronisk musik, visceral framträdande, konstnärlig scendesign och bombastiskt bildspråk. Setet kommer att blåsa nytt liv i IAMX-klassiker som inte har framförts på flera år, tillsammans med tyngre, mer explosiva livetolkningar av material från de senaste albumen.
Resten av spelningarna i Norden kommer att äga rum under september månad på John Dee i Oslo den 23:e, Plan B i Malmö den 24:e och On The Rocks i Helsingfors den 25:e.
Inför veckans Stockholmsspelningar sätter Chris Corner sig ned med IAMX livebandmedlem Gözde Düzer, artisten bakom det tuffa, atmosfäriska hauntwaveprojektet aux animaux– som även är support till IAMX på Norden-spelningarna, för ett intimt samtal över några glas vin.
De riktar strålkastarljuset mot varandra och utforskar IAMX utveckling, verkligheten kring mental hälsa och neurodiversitet, de kreativa krafter som formar deras arbete och vad det innebär att hitta kontakt när världen omkring oss känns alltmer frånkopplad.

Gözde: – Hej Chris.
Chris: – Hej Gözde. Två autister redo att prata.
Gözde: – Precis! Det här är aux animaux, och jag kommer från Stockholm. Vi har precis börjat vår turné och hade vår första spelning på M’era Luna i Tyskland. För tillfället bor vi i min lägenhet på Södermalm i Stockholm mellan våra spelningar, och arbetar med att skapa diverse kreativa innehåll. Dessutom så jobbar jag på en ny låt. Du skriver ny musik. Så vi jobbar båda på ny musik, nytt material. Normalt sett bor du i öknen i Kalifornien.
Chris: – Det gör jag.
Gözde: – Och nu skriver du i en helt annan miljö. Hur känns det?
Chris: – Det känns otroligt. Det känns bra.
– Jag har inte skrivit i en stad på länge. Jag har inte tillbringat så jättemycket tid i en stad i allmänhet på länge. Jag har bott i London och Berlin. Ett tag bodde jag i Tokyo, sedan i Los Angeles.
– Till slut blev jag ganska – inte ”anti-stad” – utan bara i behov av att komma ut och isolera mig och luta mig mot allt som är mer rymligt.
– Jag tror det är grejen med att bo ute där jag bor i öknen. Det finns mycket utrymme. Det finns fysiskt utrymme, det finns mentalt utrymme. Isoleringen är väldigt bra för min kreativitet.
Gözde: – Jag kan tänka mig det för man blir inte distraherad av stadsljud hela tiden.
Chris: – Ljud, input, all hyperstimulans som följer med stadslivet. Vilket också kan vara bra, tror jag, i små mängder.
– Jag brukade tro att jag älskade det. Att jag ville ha den typen av vital rörelsekänsla. Och det finns en viss anonymitet som följer med att bo i en stad också. Man kan också känna sig lite anonym, vilket är ganska befriande.
– Men jag tror att på grund av att jag ville ha den typen av kreativt utrymme, och också är neurodivergent och autistisk och hyperstimulerad av alla dessa saker, behövde jag det. Jag behövde känna den typen av isolering. Och det har varit fantastiskt för mig.

– Så, för tio år sedan flyttade jag till öknen i Kalifornien och jag har inte riktigt lämnat. Även om mitt jobb och mitt arbete är så intensivt och handlar om städer och klubbliv, känns det alltid fantastiskt när jag kommer tillbaka dit.
– Med det sagt har jag aldrig tillbringat någon tid i Stockholm. Du var vänlig nog att erbjuda din plats för bandet medan vi gör den här turnén. Och det känns fantastiskt här! Jag tycker det är en vacker stad och känner mig verkligen avslappnad. Stimulerad men precis tillräckligt mycket. Jag känner mig inte orolig eller något. Det är fantastiskt. Tack för att du låter mig vara här.
Gözde: – Kul att ha er här. Det har varit riktigt roligt.
– Innan ni kom hade jag hyrt ut ett av mina rum till en person jag inte riktigt kände och jag hatade det bara. Det var så stressigt.
– Och nu när ni är här älskar jag det verkligen. Det är så roligt. Vi får umgås jämnt. Det är lite annorlunda mot en vanlig turné eftersom vi har en hel del ledig tid också. Vi jobbar faktiskt mycket, men får också dricka vin, som vi gör nu, och bara umgås. Det är jättekul.
Chris – Vi är alla väldigt avslappnade, tror jag. Det är verkligen trevligt.
Gözde: – Jag är glad att ha er här.
Chris: – Jag känner det. Du har din studio här hemma. Jag känner att jag när som helst bara skulle kunna börja spela in något. Jag vet att du jobbar på din nya låt. Det är fantastiskt. Jag längtar tills jag får höra det helt klart.
– Så det pågår och jag skriver. Och vi är ute och letar efter platser för innehåll på sociala medier och sånt. Så det händer mycket. Även om vi har lite ledigt jobbar vi fortfarande som fan.
Gözde: – Ja. När slutar vi någonsin jobba?
Chris: – Det är bara så den här livsstilen är. Man måste alltid vara på.
Gözde: – Livet som DIY-musiker.
Chris: – Precis.
Gözde: – För vi gör båda allt själva. Vi gör låtarna själva, musikvideorna och allt det där. Och sedan jobbar vi också tillsammans med IAMX.
– Vi har bokat en del av den här turnén själva, exempelvis de nordiska spelningarna. Vi bokade dem utan någon bokningsagent inblandad. Vi bokar all logistik och allt det där. Det är lite annorlunda från hur IAMX har turnerat de senaste… jag vet inte hur många år?
Chris: – Jag menar, jag har alltid försökt anpassa mig… För det har alltid varit ett väldigt starkt oberoende projekt. Men det finns fortfarande saker som jag inte har kunnat göra själv.
– Men det finns något… jag pratade just om det här tidigare. Det är något befriande med att organisera alla detaljer och veta vad man spenderar. Och det känns bra för mig just nu.
– Självklart blir man äldre och fokus förändras och man tar på sig mer ansvar. Och jag tror att det är hälsosamt för projektet just nu.
– Så att boka de här spelningarna genom dig och spendera lite tid här, vilket jag aldrig har gjort, är verkligen spännande. Jag är exalterad över de här spelningarna också. Vi har inte spelat så mycket i Skandinavien och Norden. Så jag är verkligen taggad.
Gözde: – Ja, jag med. Det kommer att bli riktigt roligt. Jag håller med, det är riktigt trevligt att vi gör det själva. Jag har gjort det för mitt eget projekt. Men det är en annan sak när jag gör det med dig för IAMX, eftersom det är roligare att boka. Man får respons och det är helt andra budgetar vi pratar om. Så det är bara riktigt coolt och intressant.

Chris: – Du är fortfarande superframgångsrik som oberoende artist. Hur känns det att komma in i ett projekt och inte behöva kontrollera saker? Känner du dig okej med det?
Gözde: – Ja, jag älskar det. Det är riktigt trevligt.
Chris: – Det är jättetrevligt att knyta band till en annan oberoende artist på den här nivån på ett så intimt och intensivt sätt. Jag tycker det är fantastiskt. Ur mitt perspektiv – jag svarade just på din fråga, vilket är löjligt. Jag ställer frågan till dig.
Gözde: – Nej – det är okej, men det är sant. Jag har redan ett eget soloprojekt där jag gör allt. När du frågade mig om jag ville vara med i IAMX som bandmedlem blev jag ännu mer engagerad och har blivit det ännu mer med tiden sedan vi började turnén. Det har varit riktigt härligt. Jag älskar projektet. Jag älskar musiken. Jag skulle inte ha sagt ja till vem som helst.
– Och sedan har vi verkligen kommit riktigt bra överens. Redan när vi träffades första gången tänkte vi att vi har ju känt varandra alltid. Så vi kom varandra väldigt nära, väldigt snabbt. Och det bidrar också till hela upplevelsen, vilket gör det mycket roligare.
– Vi jobbar mycket, men det är så roligt. Det känns inte som jobb. Som om vi leker runt, men det är faktiskt också så att vi driver en business.
Chris: – Det är väldigt spännande för mig. Jag tycker att det är en ganska unik situation, när två ganska ensamma indie-personer bestämmer sig för att arbeta tillsammans. Jag tycker att det är intressant för jag känner många människor som gillar det, och några av dem är goda vänner fast de är distansvänner.
– Och du får kontakt och du behöver inte se dem för du är en ensamvarg och vill inte spendera tid med människor. Men det är en annan upplevelse när du faktiskt åker på turné med någon och spenderar mycket tid tillsammans. Det är uppfriskande, det är det verkligen.

Gözde: – Och vi har samarbetat lite också med båda projekten. Du har bidragit med sång på min nya låt. Och så spelade in även videon till den nya låten när jag var hemma hos dig ute i öknen.
Chris: – Ja, i Silent Valley Studios.
Gözde: – Precis, i Kalifornien. Och det var också en lite annorlunda upplevelse för dig, för det är där du gör dina egna musikvideor.
Chris: – Det jag gillar med det är att du har en väldigt stark vision, och vi har båda våra egna starka visioner, vilket jag tycker är fantastiskt.
– Och det är spännande att arbeta med något med någon som har den visionen, och du underlättar det snarare än att försöka kontrollera allt. Och du tycker om det. Du kan fortfarande bidra kreativt, men du har inte den pressen, och det är verkligen trevligt.
– Så vi gjorde det ganska snabbt. Jag är van vid att göra mina saker väldigt långsamt och metodiskt och experimentera mycket, men det här var mer spontant, i stunden, och det var verkligen spännande.
– Jag tror det kommer att bli fantastiskt. Det är bara ett annat sätt att arbeta, och det var fantastiskt att uppleva.
“Det handlar om att fokusera på en del av det gamla och göra det spännande igen”
Gözde: – Ja, det var jättekul. Vi hade jättekul när vi gjorde det, bara drack vin och jagades runt…
Chris: – I öknen, på en mörk väg. Jag körde efter dig i bilen. Du försökte springa i de där stövlarna.
Gözde: – Ja, det var superkul. Och vi har också ett annat samarbete på gång. Det är för ditt projekt.
Chris: – Ja, vi gjorde något ganska spontant. Vi spelar snart i Turkiet, och jag hade idén att ta en gammal IAMX-låt, “My Secret Friend”, som var ganska populär där, och som de brukade älska när vi spelade. Och du kommer från Turkiet och pratar turkiska.
Gözde: – Ja!
Chris: – Och jag tänkte att det skulle vara riktigt intressant att bara göra om det där spåret på ett lite annorlunda sätt och använda din vackra sång. Det blev riktigt intressant.
Gözde: – Ja, det blev det. För, du vet, först var tanken att vi skulle spela den live i Turkiet som duett på engelska och turkiska. Och sedan spelade jag in sången för att få dig att höra att det fungerar ganska bra på turkiska. Men sedan bestämde du dig för att faktiskt arbeta med det och göra en annan version av det som vi ska släppa senare.
Chris: – Ja, det lät fantastiskt, så jag lade bara lite tid på att experimentera med det. Det jag både älskar och hatar med kultur nuförtiden är att man kan göra de här små utdragen av saker. Man experimenterar med saker och behöver inte nödvändigtvis avsluta en hel låt. Man kan bara lägga ut något som är kreativt innehåll men inte nödvändigtvis en komplett låt.
– Och på det sättet kan man kan se hur folk reagerar. Och reaktionerna fick mig att tänka att vi borde göra det med hela låten och göra det ordentligt.
Gözde: – Ja, precis. Så vi lade upp, typ ett utdrag av det med en av dina videos på din Patreon. Och sedan reagerade dina följare på det och skrev saker som: ”Åh, vi älskar den. När kommer den att släppas?”, ”Vi vill höra den live” osv. Och jag tänkte: “ska vi inte bara släppa hela låten”? Så förhoppningsvis kommer den ut snart, åtminstone för streaming till att börja med, eller hur?
Chris: – Precis.
Gözde: – Och sedan kanske en vinyl med olika versioner och remixar.
Chris: – Precis, ja. Och det får mig tänka på den pågående turnén som heter Recollections där vi tar de gamla, klassiska, IAMX-grejerna och gör om dem live. Den här turnén planerades egentligen kring festivaler. Jag menar, sommaren är oftast festivaltid, så det är ingen helt ny utgåva på gång, utan det handlar om att fokusera på en del av det gamla och göra det spännande igen.
Gözde: – Det är faktiskt lite ironiskt på ett sätt, för idén med att göra den här Recollections-grejen var att vi förberedde setlisen för att spela på Unity-festivalerna som VNV Nation kuraterar eller hur?
Chris: – Ja.
Gözde: – Så från början var det tänkt som två kvällars spelningar, en kväll mer som den här med Recollections, alltså hitsen, och sedan den andra med vår vanliga show, i tre olika städer. Men sedan var VNV Nation tvungna att ställa in det när sångaren blev sjuk. Så vi bokade nya spelningar men behöll konceptet.
Chris: – Ja, jag menar, det har blivit riktigt intressant på många nivåer. Inte bara idén att förnya gammalt material, utan hur vi nu arbetar tillsammans. Jag är i det här rummet och nu skriver vi.
– Och det har bara blivit en helt ny era utan att jag egentligen haft så mycket att säga till om. Det bara händer, vilket är fantastiskt.
Gözde: – Ibland händer saker som man inte kan kontrollera, men så dyker det upp andra fantastiska saker, och då kan det till och med vara livsförändrande.
Chris: – Jag är så redo för det. Du vet, jag tror att vi båda har lidit mycket de senaste åren.
Gözde: – Ja, i våra privata liv.
Chris: – Ja, privat har det varit mycket turbulens och ombytliga saker. Så det är ganska skönt att njuta av och uppleva den här befrielsen.
Gözde: – Precis.
Chris: – Att flytta in i en annan tid. Känns bra.
Gözde: – Ja, det är jävligt coolt. Så nu tillbringar du tid här i Stockholm hos mig. Vi är här i nästan två månader, eller hur? I alla fall mellan spelningarna. Och sedan kommer jag förmodligen att vara hemma hos dig i höst.
Chris: – Ja, för du turnerar i USA.
Gözde: – Precis.
Chris: – Det går jättebra för dig där borta. Och jag tror att det kommer att bli fantastiskt för dig att spendera mer tid där. Förhoppningsvis kommer du att spendera mer tid i min studio. Inte bara turnera, utan ja, du kommer att vara där. Och jag hoppas att du kanske vill spela in lite grejer.
Gözde: – Ja, jag skulle älska det. Det skulle vara så coolt. Kanske lägger vi in lite theremin på nästa IAMX-album?
Chris: – Absolut! Det skulle passa mitt sound perfekt.

Gözde: – Ja! Får du berätta hur nya skivan kommer att låta?
Chris: – Jag vet vad jag vill sträva efter. Så mentalt strävar jag efter något mycket hårdare, kallare. Jag vet inte var det kommer ifrån. Kanske finns det en viss inre styrka som jag känner.
– Och jag känner att jag vill klaga mindre (skratt). Inte för att jag klagar, men jag lägger ut allt känslomässigt. Jag är väldigt intim i mina texter och allt finns där. Och det är alltid rått och det är alltid det ena och det andra. Och jag känner en viss styrka, och jag går in i en tid där jag kanske vill experimentera lite mer med soundet. Prova lite svårare saker.
Gözde: – Låter fantastiskt.
Chris: – Mer monotont, sömnigt, kallt.
Gözde: – Mer minimalistiskt?
Chris: – Jag tror det. Det är definitivt något jag alltid velat göra. Och med jämna mellanrum har jag strippat ner saker. Det är bara jag och laptopen snarare än att ta in violinister och sånt. Just nu känns det som att det kommer att bli ganska minimalistiskt och hårdare och tyngre, förmodligen.
Gözde: – Ser fram emot det.
Chris: – Jag är också lite exalterad. Hur det än visar sig, jag vet ju inte själv riktigt än hur det kommer att bli. Om det kommer att bli helt elektroniskt eller med musiker.
Gözde: – Grymt. Kanske som den där metal-skivan vi har pratat om?
Chris: – Tja, jag har varit fascinerad av det. Bara för att det inte är min genre och jag är alltid lockad av att prova olika saker och se hur jag kan… ja, helt enkelt upptäcka vad som skulle vara min tolkning av den genren.
– Jag vet att det inte skulle bli någon traditionell metal-skiva utan en slags hybrid. Och förhoppningsvis ganska intressant.
Gözde: – Vi har lite av det där när vi gör våra livespelningar.
Chris: – Precis.
Gözde: – Det går lite åt metalhållet då och då. Liveversionerna skiljer sig från albumversionerna.
Chris: – Det är alltid inspirerande för mig att upptäcka hur IAMX översätter live. Det blir tyngre och hårdare än på skiva. Så att föra tillbaka den influensen till en inspelning, är något som jag tror att jag aldrig riktigt gjort. Ofta är det praktiska saker med att göra en skiva som: ”okej, nu har jag tid, jag ska göra en skiva”. Och du har inte turnerat på ett tag och din röst är mjuk eller vad det nu är. Och du har inte den där vilda energin som du har och mentaliteten är väldigt annorlunda. Men jag skulle vilja börja inspelningen strax efter en turné. Det är ett mål jag alltid har haft men aldrig riktigt uppnått.
Gözde: – Så kanske efter den här turnén?
Chris: – Ja!
Gözde: – Efter den sista spelningen i Helsingfors?
“Jag tänker mindre när jag är på turné, vilket är skönt”
Chris: – Ja, jag skulle bara behöva gå in i den jävla studion och pressa mig själv och sätta igång. Men det är svårt eftersom man alltid är körd och utmattad och behöver ta lite ledigt också.
Gözde: – Jetlaggad med…
Chris: – Ja, jetlaggad. Men jag ska försöka göra det och hålla mig till den idén. Målet är att det ska blir mer som liveshowen.
Gözde: – Det låter fantastiskt. Det är alltid riktigt coolt sådär eftersom man kommer på idéer som man annars inte skulle få. Så, som du säger, man har ett annat tankesätt om man bara är i studion. Men kanske till och med prova låtarna live innan de släpps?
Chris: – Ja, absolut. Det finns en härlig känsla av att vara på resande fot. Den här känslan av möjligheter, och man tänker lite mindre på vad allt betyder.
Gözde: – Ja, för att man är så upptagen.
Chris: – Man är upptagen men man njuter också av det. Man ser den omedelbara responsen och man… jag vet inte, jag tänker mycket. Så jag tänker mindre när jag är på turné, vilket är skönt. Och jag skulle vilja ta med mig den känslan in i skivan.
– När jag är ensam och isolerad och ska göra en skiva, och inte direkt kommer från en turné, glömmer jag allt det där. Jag går bara in i mig själv och tänker filosofiskt på vad allt betyder och hur det ska översättas. Kommer det att hålla i hundra år?
– Man har bara alla dessa tankar, och när man är på scen har man inte det. Man ser bara ett par ögon i ögonblicket och det är en härlig känsla. Så jag skulle definitivt vilja ta med mig lite av det in i skivan.

Gözde: – Det låter ju fantastiskt.
Chris: – Och du funderar på att spela in där ute i öknen i Kalifornien. Var är du med ditt nya album? Var är det just nu? Är du redo att avsluta det, släppa det, mixa det?
Gözde: – Ja, jag har några låtar som jag släppte förra året som kommer att finnas med på skivan. Och så den här som jag jobbar på nu som borde vara klar ganska snart. Jag kommer förhoppningsvis att släppa den före de andra spelningarna vi gör i Malmö, Oslo och Helsingfors. Den kommer inte att hinna med till Stockholmsspelningen eftersom vi spelar här nu.
Chris: – Japp.
Gözde: – Så jag har ett par låtar som ärligt talat är klara och så vill jag göra några fler, och jag tror att det skulle vara trevligt att få med ökeninspirationen i dem. För när man är där ute finns den där utomjordiska känslan. Man är isolerad från resten av världen och det känns lite som att man är ute i rymden. Och jag skrev en liten del av en av låtarna som jag släppte förra året när jag var ute i Joshua Tree för ett par år sedan. Så det finns redan lite ökeninfluenser som kommer att finnas med på albumet.
“Jag tror det är dags för oss båda att släppa nya album snart”
– Och sedan, ja, nej, jag är nyfiken på vad som kommer att komma ut, faktiskt. Så vi får se. Jag tror att när jag var där ute, när jag först kom till ranchen, eftersom vi skulle repa inför vår första Europaturné, fanns det en låt som jag började jobba på, så kanske jag kan slutföra den. Kan bli något.
Chris: – Var den influerad av att vara där ute eller var det redan en låt du jobbade på?
Gözde: – Jag tror att jag påbörjade den på flyget mot San Diego. Så ja, det är kopplat på ett sätt, du vet, liksom hela den upplevelsen. Och ja, nej, det ska bli intressant att se vad det blir till. Jag är exalterad.
Chris: – Massor av material att se fram emot.
Gözde: – Ja, verkligen. Det är coolt. Jag tror det är dags för oss båda att släppa nya album snart.
Chris: – Det är helt klart dags.

Gözde: – Så, ja, det kommer att bli spännande.
– Och sedan, ja, vi har turnerat tillsammans också, med mig som support för dig. Så det är också ganska intressant och roligt och lite utmattande.
Chris: – Ja, jag skulle säga att det är så intensivt. Jag var definitivt orolig för dig, för din mentala hälsa, för att kunna, du vet, fortsätta att bibehålla den energinivån.
Gözde: – Det var faktiskt inget problem alls. Det enda problemet jag hade var att, du vet, vanligtvis när jag är med aux animaux, gillar jag att dricka lite whisky innan jag går på scen.
Chris: – Just det. För att slappna av.
Gözde: – Ja, för jag är ensam på scenen och alla tittar bara på mig hela tiden. Så det hjälper att bara, liksom, släppa sig själv på ett annat sätt. Jag brukade göra alla shower nykter fram tills för ett par år sedan men sedan jag kom in i det mer och började turnera mer tänkte jag att: okej, jag kan slappna av nu och faktiskt inte stressa och bara njuta av upplevelsen. Och det hjälpte.
– Men för IAMX, du vet, när jag först började var det som att jag plötsligt var tvungen att lära mig alla låtar från grunden. Så du vet, jag måste ha ett klart huvud. Och att spela bas är lite annorlunda mot att sjunga eller, du vet, allt det där. Så du behöver liksom kontrollera din motorik.
– Så det är som att jag tänkte att: ”okej, jag tänker inte dricka”. Jag menar, jag tog ett par shots och sånt, men du vet, det slår inte riktigt.
– Men ja, den besvärliga biten var att framträda med aux animaux helt nykter. Att göra IAMX nykter är inget problem. Det är bara alltid kul. Och, du vet, då är jag inte heller i centrum för uppmärksamheten. Det är du.
“Anledningen till att jag startade aux animaux var för att jag inte kunde hitta ett band att spela bas i”
Chris: – Trycket är av. Men jag ser helt om du måste gå på scen och du är helt nykter och du måste leda dem och finnas där för dem.
Gözde: – Ja. Och jag är faktiskt basist till yrket. Jag menar, anledningen till att jag startade aux animaux var för att jag inte kunde hitta ett band att spela bas i. Och då tänkte jag:, låt mig göra min egen grej då. För, du vet, så tekniskt är det jag gör med IAMX mer naturligt.
Chris: – Det är intressant.
Gözde: – Och jag kan röra mig på ett annat sätt när jag bara spelar bas och inte sjunger. Jag menar, jag sjunger såklart lite, som bakgrundssång och sånt, men det är inte samma sak som att sjunga hela tiden.
Chris: – Ja, ja. Nåväl, du måste göra det snart igen.
Gözde: – Japp. Jag är support till IAMX på alla nordiska framträdanden med aux animaux.
Chris: – Japp.
Gözde: – Ja, på den här turnén. Och ja, jag menar, det kommer att bli kul eftersom jag inte har spelat någon av dessa städer på ett tag. Jag har inte spelat i Stockholm på ett och ett halvt år, vilket är konstigt eftersom jag bor här.
– Och så tror jag att Oslo var två och ett halvt år sedan och Helsingfors något liknande. Och Malmö var förra året. Ja, så jag har inte varit så mycket i Skandinavien eller Norden heller på sistone.
Chris: – Det är supercoolt. Jag kan inte vänta.
Gözde: – Det ska bli riktigt spännande. Och vi hoppas att publiken också kommer att gilla det.
Chris: – Ja! Förhoppningsvis slutar de semestra och går in på de där klubbarna.
Gözde: – Precis. Särskilt om ni föredrar klubbshower framför festivaler så gör vi längre uppsättningar med båda projekten och det kommer att bli riktigt roligt, spännande, elektriskt.
Chris: – Ja, alla ska med!
Gözde: – Ja. Vi ses där.
Chris: – Fantastiskt.
IAMX och aux animaux spelar på Kollektivet Live i Stockholm den 18 och 19 augusti och på Plan B i Malmö den 24 september.