Nitefish är en genreöverskridande artist vars liveshower kombinerar en explosiv scennärvaro, dubbla mikrofoner och visuellt kaos i en sorts blandning av rave och exorcism som omöjligt passerar obemärkt. Artistens nya EP Balenciaga Exile släpptes nyligen och skildrar en generation formad av den digitala tidsålderns märkliga utväxter. Titeln Balenciaga Exile menar artisten själv hänvisar till korruptionen i kärnan av finkulturen och kan således dra tankarna till Balenciagas pedofilskandal 2022, men menar även att belysa en ny digital underklass och subkultur som skapar nya former av identiteter bortom finkulturen.
På Balenciaga Exile rör sig Nitefish i en intensiv och laddad gråzon mellan hård techno, rave, hyperpop och punkrap. Beatet dunkar tungt, ibland tillräckligt för en lågmäld EPA-känsla, medan sången ligger långt bak i mixen. EP:n bygger hela tiden uppåt och erbjuder få pauser. Allt ökar i kraft tills musiken känns överväldigande och hypnotisk, det är konfrontativt och högljutt med en samhällskritik i grunden som förklarar Balenciaga Exile som ett manifesto. “My Phone is Better than Drugs” är ett belysande exempel där låten sammanfattar ett utrop om konsumtion, teknologi och alienation kamouflerad bakom rave-beats.
Det är lite med skivan som känns familjärt eller jordnära, i stället skapar Nitefishs Balenciaga Exile ett utomvärldsligt universum som inte riktigt passar alla, men för den som uppskattar kompromisslös musik lär EP:n falla rätt. Det är en intensiv, stundtals desorienterande, lyssning och det ska bli spännande att se vad framtiden har att hålla för Nitefish.
[Spice 99 Recordings, 11 juni]
