I replokalen med NollNoll

Hur lyckas man få ihop ett fullband i musikens parias år 2026? Vetenskapsfältet är otillfredsställande utforskat. Jag gör en replokalsvisit av det mer etnografiska slaget.

NollNoll, rockembryo från Göteborg, existerar i ett rum med ett itusågat stuprör på golvet. Jag observerar sladdhärvor. Kartonger från den lokala sunkpizzerian. 90 spänn kan det kosta. Priser från förr. Simon Lund talar till mig: vrid av den röd-vita micken… nej förresten, höj upp den igen.

Hur länge har ni spelat ihop?

Oliver: – Från första-första [reptillfället]… kanske tre månader?

Vad är viktigt i en låt?

Olof: – Helhetskoncept. Jag gillar när… en “ledsen” låt… har lite ledsen tematik och ledsamma ackord, och har en ledsam historia bakom sig.

Niklas: – Du gillar tydlighet och röda trådar?

Olof: – Jamen att de har tänkt till; “nu ska vi verkligen brassa på med allt.”

Bandet består av fyra män i vitala åldrar: Simon Lund, Niklas Svensson, Olof Holm (samtliga ex-Kapabel) och Oliver Tassinari Rogalin (ex-The Sunday Crowd), nyligen importerad från Sveriges huvudstad. Dessa herrar gillar, bland övriga influenser, indierock. Deras första alster låter smiskigt, med sång hämtad från gnällbältet. De testspelar “Ny idé”… vänta, hur går den nu igen? Jag tar på mig feta hörselkåpor. Inte för att det låter dåligt, utan för att det låter MYCKET BRA. Tidigsommarhettan svallar in genom de öppnade fönstren.

Är ni för eller emot orättvisor?

Simon: – Orättvisa för vem?

Det finns uppenbarligen en slags överenskommelse mellan medlemmarna om klädkod tischa, jeans och ansiktsbehåring… förutom sångare Simon, som repar rakad som en aristokrat.

Och vad är det de repar?

“Ska vi ta” — indiesk vattenlåt med nervös leadslinga inbäddad i verssträckorna. Det står INTE “Ska rita” på singelomslaget. Det där otydliga r:et är faktiskt ett v.

“Ärlig” — en sån där låt som EA hade inkorporerat i FIFA när FIFA ännu var FIFA samt spelade analogmusik.

“Spegel” — omdanad variant av den gamla funkrockdängan “Fink!” Jösses vilken refräng. Släpp låten, uppmanar jag bandet. Släpp den då!

Vad betyder bandnamnet?

Niklas: – Det var nån slags fotbollsreferens från början. Vi listade massa fotbollsreferenser… [kort paus] Jag listade massa fotbollsreferenser. Och sen…

Simon: – Vi skulle ha namn till en spelning.

Niklas: – Ett tag var vi nån slags duo också, då passar det ju ganska bra att “0–0” både är en tråkig match, och två nollor.

Olof: – Det är nånstans att börja från “noll”, eller att börja på nytt, också.

Niklas: – Namn med otroligt många meningar.

Vad är det för heavy, synkopisk låt de spelar nu? Jag måste ha hört den på en VHS nån gång. Har de sett på samma kassett som jag?

Vilken är historiens bästa låt? Rent objektivt då, alltså.

Olof: “Total Eclipse of the Heart” tycker jag är ändå stark.

Oliver: – Den är stark. Jag tycker… “Someday” med The Strokes.

Simon: – Jag kommer inte på en enda låt.

Niklas, googlandes: – “Canelloni Macaroni” är en jävligt bra låt.

Slutgiltigt gruppsvar: “What’s Going On” Marvin Gaye.

Simon bråkar med kaffemaskinen. Han betalar för en kopp och möts av budskapet “ERROR: SIDODÖRR TRYCK ‘E’.” Herr Lund tar till händerna för att extrahera det som enligt handelns överenskommelser rättmätigt är hans, utan framgång.

Avslutningsvis: vilket är fotbollens mest 0-0-doftande möte?

Niklas: – Blåvitt-Falkenberg på Ullevi.

En afton i lokalen är till sin ände. Bandet har nyss startat, men deras kompositioner ger intryck av att de vet vad de försöker göra. NollNoll har världsliga planer, trots att musik som helhet har underkastats tio-sekunders videoklipp. “Ska vi ta” släpptes den 28:e maj. Fler singlar och en EP kommer “nån gång”, och så småningom blir det spelning. Ses då.