
Den 17 oktober släpper Vasa Flora och Fauna sitt femte album, Berg i dagen. Jag fick ett samtal med gruppens frontman Mattias Björkas inför släppet.
Ni släpper Berg i dagen den 17 oktober, kan du berätta lite om den?
– Det är en rätt spretig historia, med ganska många människor inblandade. Jag tänker att det kanske inte är så mycket ”ett album” på det viset, utan mer en samling låtar som i alla fall musikaliskt är långt ifrån något konceptalbum. Jag upplever inte heller att det är något som efterfrågats av folket, så jag har inte känt att jag måste skriva utifrån ett förväntat, enhetligt tema. Jag har bara jobbat på med saker som jag i stunden hållit på med liksom.
Den första låten från albumet som jag fick höra är ”Du ville ha barn men inte med mig”, och den är mer elektronisk än det ni gjort tidigare, var det tanken?
– Nej den sticker nog ut lite mer än övriga. Det finns kanske någon låt till som går åt det hållet men det fanns aldrig någon tanke att ”nu ska jag göra en elektronisk skiva”, utan det är mer så att när jag tycker något har låtit intressant så måste det ögonblicket fångas liksom.
Har det varit självklart från början att ni ska sjunga på österbottnisk dialekt?
– Ja, faktiskt. Språket var egentligen själva ingången till det som blev bandet. Jag har alltid velat skriva på svenska men inte riktigt hitta något sätt att göra det på tidigare. Det fanns inga modeller att gå efter, allting som man prövade kändes fel på olika sätt. Man ville liksom inte sjunga på ”sverigesvenska”, eller högtidligt… alltså det finns många band som gör det. Om man lyssnar på finlandssvensk radio så är det många artister som, av begripliga skäl, sjunger på sverigesvenska av samma anledning som många svenska band sjunger på engelska. Det öppnar upp helt andra möjligheter. Eller man tänker att det ska göra det i alla fall. Men för oss blev det tvärtom. När vi väl hittade hur vi ville sjunga och låta så blev det mer spännande liksom. Det kändes som det inte fanns många som valt den vägen.

Det finns ett annat österbottniskt band som förra året fick ett stort genombrott hos allmänheten, jag tänker på melodifestivalvinnarna i bandet KAJ. Känner ni att det går att rida på den vågen, svenskarnas nyfunna vurm för det österbottniska?
– Ja… De kommer kanske från ett lite annat håll, de har mer det dialektala sprunget ur revyer och det hållet. Den ”skojiga” musik som de sysslar med har alltid funnits, vi har det även här i Sverige. Musik med den här skämtsamma, lite ”bonniga” dialekten, och de är ju väldigt duktiga på det de gör. Otroligt bra i den traditionen faktiskt. Vi har inte våra rötter i den fållan alls, revy-traditionen, utan vi ville någonting annat. Vi ville göra mer popmusik.
Var hämtar du inspiration ifrån när du skapar låtar?
– Jag lyssnar nog numera på musik på samma sätt som de flesta andra gör. När jag var yngre var det mer att man umgicks i de kretsar man musikaliskt hörde hemma i. Vad man skulle lyssna på för musik gavs i det sammanhanget man var i, som man ville hänga i liksom. Allt från hardcore till skatepunk. Nuförtiden är det mycket mera fritt. Jag har inte längre det där sammanhanget där man tipsar varandra om musik. Därför är det mer som att det bara kommer till mig, en låtidé som känns bra, utan att jag har någon aning om varifrån den kom från början. Jag måste säga att jag famlar mycket, mycket mer i blindo nuförtiden när jag ska skriva musik. Så svaret på din fråga om vad jag inspireras av är nog: allt och inget.
Ni ska ge er ut på turné nu, blir det även spelningar i Finland?
– Vi ska turnera i både Sverige och Finland ja, Finland blir i februari. Men det blir även en vända i Norge. Det brukar bli de tre länderna vi spelar i. Danmark och Island har inte varit aktuella än.
Albumet ”Berg i dagen” släpps via Startracks den 17 oktober
