Det är säsongspremiär på Annelundsgården, fjolårets nykomling för utomhuskonserter som ikväll kickstartar ett program fyllt av både det ena (härnäst gästas gården av Mdou Moctar och King Hannah) och det andra (Lasse Stefanz kommer i sommar!). Majvädret är klassiskt svenskt, det vill säga oberäkneligt, och just idag blåser kyliga vindar genom staden, ackompanjerade av oroväckande regnmoln.
Det verkar dock inte ha fått någon att stanna hemma. När jag anländer känns området nästan fyllt till bristningsgränsen (även om jag senare får korrigera detta intryck eftersom det ändå lätt går att navigera från bar till scen och tillbaka). Stämningen är oerhört god och själv stöter jag på både gamla och nya vänner (de senare framför matståndet som gästas av en av Malmös finaste pizzerior – tyvärr väldigt lång väntetid på maten men det känns överkomligt när man har folk att prata med under tiden).
Ölen, pizzan och samkvämet är dock inte den huvudsakliga anledningen till att vi är här ikväll. Malmö gästas av Los Bitchos, den instrumentala Londonkvartetten där Sverige representeras av Josefine Jonsson på bas. Bandet har på två album (plus singlar och en jul-EP) skapat sin alldeles egen genrehybrid där jag själv inte ska ge mig på en analys, men genrer som nämnts i andra sammanhang är bland annat cumbia, psykrock och calypso.
Vad jag däremot blir varse är att Los Bitchos står på scen för att sprida glädje. Inledande “Hi!” (passande introduktion) får publiken att röra på sig, från engagerad dans till förnöjt vaggande fram och tillbaka (jag gör både och). Även om materialet som sagt är instrumentalt (med ett fåtal upprepade ord som undantag) får vi ändå fin kontakt med bandet genom gitarristen Serra Petales peppiga mellansnack. Serra bjuder också på ett congasolo (!) under “The Link Is About To Die” vilket möts av välförtjänta applådåskor.
Bäst under kvällen är “Pista (Fresh Start)” där publiken med uppsträckta händer dansar som träd i stormen och “Tipp Tapp”, ett spår från den genialiskt betitlade EP:n Los Chrismos som hämtat sin inspiration från svenska “Tomtarnas Julnatt (Midnatt Råder)” vilket vi så klart har bandets svenska medlem att tacka för.
Jag som själv hittills bara njutit av Los Bitchos i studioversion förstår varför de på många håll beskrivits som ett fantastiskt liveband. Det bevisades ikväll. Bra musik och engagerad publik – Annelundsgården påbörjar säsongen på bästa sätt trots det underliga vädret. Jag ser fram emot fler besök i sommar – den eklektiska lineupen som löper ända fram till andra halvan av september har definitivt mer att erbjuda för både mig och (förmodligen) alla andra.
