Efter att ha gjort sig ett namn som Idol-deltagare styrde Jon Sindénius om och blev uppskattad krögare i Västerås. Den numera Stockholmsbaserade artisten återvänder till vad han kallar “sitt kall”: Musiken. Den 25 april släppte han singeln “Din egen far”, en självskriven countryballad som dualiteten i en fadersfigur. Singeln planeras att följas upp med flera släpp under 2025.
“Din egen far” är ditt första musiksläpp på många år. Hur har tiden bortom scenen, som krögare och person, påverkat ditt sätt att skriva och uttrycka sig musikaliskt?
– Livet som krögare och som matlagare är varken enkelt eller glamoröst. Det är massor med jobb, och sen ännu mera jobb. Det är inte ett yrke som konserverar ditt yttre eller ditt yngre jag, haha! Jag tror helt klart att det påskyndat min gubbighet en smula vilket man kan tro skulle kunna göra under för den som vill spela country. Sanningen är att det enda som gör dig till en duktig musiker och låtskrivare är att vara nära det musikaliska hantverket dagligen. Jag har lyckats att överföra en hel del disciplin från mitt liv som krögare till det jag gör i musiken. Du vet… listor, börja i rätt ände, sprida ut arbetet och portionera olika delar på olika studiotillfällen och samtidigt ge saker och ting den tid det behöver för att hinna mogna. Hade jag inte lyckats bli en skaplig kökschef så hade jag nog aldrig fått så mycket gjort i studion som jag ändå lyckas med.
“Låten handlar delvis om vilken usel farsa jag hade blivit om jag blivit pappa för typ tio år sedan”
Din nya singel målar upp ett komplext porträtt av en far, både kärleksfull och bristfällig. Hur balanserar du det personliga och det allmängiltiga i en sån berättelse, särskilt när den är så emotionellt laddad?
– Låten handlar delvis om vilken usel farsa jag hade blivit om jag blivit pappa för typ tio år sedan. Den handlar också om människor i största allmänhet som jag ser som ofullkomliga, knepiga, märkliga och rent av förrädiska men samtidigt vackra, fulla av kärlek och bärandes på en längtan att få göra rätt för sig. Sen handlar den nog om missbruk, hur det kan göra en anständig människa till en mörk skugga av vad de en gång var. Jag balanserar nog alla dessa delar varje dag på en knivsegg med blandat resultat. Jag antar att det lyser igenom just här.
Du har valt att uttrycka dig genom avskalad och svenskspråkig americana-country!
– Det fina sägs ligga i det enkla men ingenting är enkelt. Det finns något skört och ensligt i det avskalade och jag har ju vuxit upp med att lyssna på allt från svenska gamla visor och amerikansk outlaw-country. Det är det enda sound jag själv något sånär lyckas efterapa och skapa något eget av. Så det faller sig naturligt att det får bli så.
Det finns en stark närvaro och sårbarhet i både text och sång i “Din egen far”. Vad betyder det för dig att vara ärlig i musiken, och finns det något du inte vågar skriva om?
– Som jag ser det så hade det varit svårt att göra någonting som jag inte känner en stark personlig koppling till. Har man dessutom bara ett par minuter på sig att uttrycka något som egentligen är större än vad en låt kan bära så får man ju passa på att samla kraft i varje mening och fras. Ibland lyckas det.
