Sunflower Bean och vikten av gemenskap

Foto: Lulu Syracuse

HYMN fick möjligheten att träffa Julie Cumming och Nick Kivlen från New York-trion Sunflower Bean efter deras Europaturné med Cage The Elephant. Indierock-bandet slog igenom i samband med releasen av Human Ceremony (2016), men efter deras senaste album Headful och Sugar (2022) gled medlemmarna isär när de utforskade nya projekt och utmaningar. Nu är trion tillbaka med deras fjärde album Mortal Primetime, som släpps 25 april, samt den nya singeln “Champagne Taste”.

Hur tror ni att er tid ifrån varandra förändrade er som människor, men också musikaliskt?

– Vi hade definitivt mer tid ifrån varandra under de senaste åren än vi någonsin haft, men jag tror att vi alla behövde det för att kunna växa. Vi hade arbetat nära varandra väldigt länge, så det avståndet gjorde också att återföreningen blev mer speciell. Vi frågade oss själva; “Okej, vi är här tillsammans med ett fjärde album, vad har vi egentligen att säga? Vad har vi egentligen att tänka på?”. Separationen gav oss mycket perspektiv som vi kunde utnyttja.

Basisten och co-vokalisten Julia Cumming fortsätter och berättar att bandets återföring i hög grad bottnade i stödet från omgivningen. Bland annat från deras manager och Creative Director, Crista Simiriglia, som hade stort förtroende för dem. Dessutom tecknade bandet internationellt med det brittiska skivbolaget Lucky Number.

– Vi har alltid älskat att arbeta med dem (Lucky Number) och deras sätt att A&R:a oss. De var väldigt direkta med att säga: “Vi tror på er som artister och att den konsten ni vill göra kommer nå ut till människor”, och jag tror att den sortens uppmuntrande gav oss motivationen att göra detta album. Självklart ville vi göra ett till album men vi var inte säkra på hur det skulle ske, så detta var en viktig del av det.

”Självklart ville vi göra ett till album men vi var inte säkra på hur det skulle ske”

Inspirationen bakom deras kommande album Mortal Primetime bottnar i hur bandet har spelat tillsammans sedan tonåren. Kemin är, enligt de själva, deras största egenskap och det ville de förankra i albumet. Mycket av den musikaliska inspirationen är hämtad från äldre influenser och en tid då man inte kunde förlita sig på teknologin för att skapa något unikt. I stället använder de sig av lyriken, melodierna och skrivandet för att sammanfoga helheten till musik där melodierna framhäver känslorna i texterna. Produktionens inspiration är hämtad från det organiska i framförandet och sättet medlemmarna individuellt spelar deras instrument.

– Sunflower Bean har alltid varit ett projekt som är inspirerat av tid, både hur den flyger förbi och hur den präglar ögonblicket man befinner sig i. Mortal Primetime blir som att sätta ner en flagga och säga: “Det finns så mycket mer av oss att visa”.

Foto: Anna Nazarova

Under processen var det naturligt att vissa teman stack ut. För gitarristen och co-vokalisten Nick Kivlen rörde många av texterna återfödelse, vänskap och motståndskraft genom just vänskap. Han berättar att han alltid varit inspirerad av människorna runt omkring sig och av gemenskapen de skapar.

”I dagens kultur och klimat är det alltför stort fokus på individen och jag tror att vi behöver mer gemenskap”

– I dagens kultur och klimat är det alltför stort fokus på individen och jag tror att vi behöver mer gemenskap. Det är det som är så speciellt med vårt band, gemenskapen är central.

The whole is greater than the sum of the parts”, så säger Cumming och förklarar att man då kan göra mycket mer med musiken och lyriken. Det är tack vare gemenskapen de har tagit sig dit de är idag. Gemenskap i sig är kanske inte explicit ett tema på Mortal Primetime men det har präglat processen och gjort det möjligt för dem att vara sårbara i musiken.

Cumming fortsätter med att deras stora fördel är att de känner till varandras egenskaper så väl, både live och i studion. Det gör att de lägger ner tid på att säkerställa att allt fungerar tillsammans och att ingenting stjäl uppmärksamheten eller drar en ur upplevelsen.

Hur var det att producera albumet själva? Gav det er större frihet att uttrycka er musikaliskt?

– Ja, det tror jag definitivt. Med tanke på det vi ville uppnå med låtarna kändes det helt rätt att producera skivan själva. Vi ville uppnå något naturligt och lade stor vikt på hur vi ville att rummet skulle kännas, vilka imperfektioner vi ville behålla och vad som fick bli mer dämpat. Allt det var noga övervägt och nu finns det ett nytt djup för oss och albumet. Nu lyssnar man inte bara på våra låtar, utan man lyssnar på dem på det sätt vi vill att de ska bli hörda. Det finns inte längre en barriär mellan de två upplevelserna, så på sätt och vis är det som att vi släpper två album. Vi får lägga fram allt det här innehållet genom att ha tagit den chansen. Det var läskigt ibland, men i slutändan var det väldigt givande och jag hoppas att vi genom detta kan inspirera fler band att göra likadant.

”Nu lyssnar man inte bara på våra låtar, utan man lyssnar på dem på det sätt vi vill att de ska bli hörda”

Ni påbörjar snart er Mortal Primetime-turné, hur viktigt är det för er att få spela live? Ger det låtarna något mer och känner ni att det för er närmare publiken?

– Det är oerhört viktigt. Jag känner nästan att det är det som allting leder upp till. När turnén med Cage The Elephant var över åkte vi tillbaka till London över en natt och körde ett gig på en liten krog som heter The George Tavern. Vi fick höra att många band brukar spela där och att det är “The cool spot”. Biljetterna sålde slut på en timme och alla fans som kom dit var riktiga hardcore fans. Trots att den utrustningen som hade behövts inte riktigt var där för att göra spelningen man hade velat så kunde jag fortfarande se på allas ansikten hur mycket låtarna betydde för dem.

– Det är hela poängen; att skapa en upplevelse som folk kan ta del av. När vi får träffa folk och de berättar vad låtarna får dem att känna så tar det hela processen ur det abstrakta och digitala. I dag handlar allt om att lägga upp ett inlägg på Instagram och se vilka som kommenterar. Det är verkligheten av att hålla på med någon form av konst idag. Så när vi spelar live får vi se fans som har lyssnat på oss under många år, fans som är exalterade inför framtiden, och vårt mål är att ge dem så bra musik som möjligt.