Ultraljud och undergroundscener med Mundane

Foto: Simon Walker

Mundane är aktuella med debutalbumet ULTRA SOUND (8/11), där Hannes Wijk (sång, gitarr), Melker Lilja (gitarr), Linus Bench (bas) och Felix Grennard (trummor) över nio låtar bjuder lyssnare på skitig indierock med live-nerv. Musik som även har och kommer att förmedlas till en livepublik under höst och senare under 2025. HYMNs Anton Hedberg satt sig ner för ett snack med kvartetten.

Vi möts på Göteborgskrogen Zamenhof nära Järntorget. Exakt samma plats där vi träffades på för drygt fyra år sedan. 2020 pratade vi primärt om deras då stundande debut-EP, Greatest Hits. En EP som gavs ut precis innan corona-pandemin kopplade greppet om Europa. När vi nu ses för en andra gång är det istället debutalbumet, ULTRA SOUND, som står i fokus. Plattan lutar mer åt ösig indierock snarare än den midwest-emo som bandet tidigare förknippats med. Medlemmarnas varierande influenser har här fått ta mer plats här än på EP:n där allt från Weezer och Joyce Manor till Real Estate ryms. Slutresultatet blev ett, som bandet själv beskriver det, smutsigt sound.

”Det är ett jävla bra ord och det är kul att det kan ha en dubbel betydelse”

– Det var en riktning som kom naturligt, som vi gjorde tillsammans. När vi började spela var det inte som att vi frågade varandra ”hej, vill du spela i ett midwest emo-band”. Det fanns ingen baktanke med vad vi skrev, varken nu eller då.

Titeln på albumet var en idé från bandet sångare, Hannes, som syftade på ordet ultraljud där resterande bandet initialt uppfattat titeln mer som ett ”fett sound”. Hannes berättar.

– Jag tyckte att skivan skulle heta ULTRA SOUND, för det låter fett. Jag lyssnade på en amerikansk podcast om förlossningsvård och där pratade de mycket om ultraljud. Det är ett jävla bra ord och det är kul att det kan ha en dubbel betydelse.

Kvartetten har levt med låtarna under det senaste året och det framstår som att vissa delar av gruppen är redo att gå vidare med nya skapelser. Det finns redan nu planer på att spela in nytt material där de hoppas kunna applicera den lärdom de anskaffat sig från senaste sessionen. Hannes berättar:

– Vi har fem demos som jag vill jobba med. Vi kommer att spela live under hösten och därefter spela in demos i december. Ärligt talat så lärde vi oss mycket av den här processen. Nästa inspelning kommer att vara väldigt annorlunda. Det kommer inte nödvändigtvis ta mer tid i studion, men det kommer att ta mer tid generellt. På ULTRA SOUND trackade vi instrumenten live och tillbringade kanske tio minuter på att ställa in ljudet, sen spelade vi in. Nästa gång kommer vi att lägga mer tid på att sätta ett sound, lägga en tydligare grund, innan vi spelar in.

Foto: Simon Walker

Mundane har under året spelat live i bland annat Tjeckien, Tyskland och hemstaden Göteborg. Under början av november spelade bandet på Ultimate Emo Party i Oslo, som snart följs upp med ett headline-gig i Köpenhamn och så en releasefest tillsammans med Hisingsbandet Wolfschmidt på hemmaplan. Även om det funnits gott om datum på bandets schema kunde det ha blivit fler.

– Vi var lite sena med att boka spelningar i år vilket gjorde att vi inte fick så många datum som vi önskat ute i Europa. Sen hade vi inställda gig också. Vi skulle till en liten by i Tjeckien, med bara 99 invånare, där vi skulle spela i en fabrik. Men arrangören ställde in, hans fru hade fått komplikationer med graviditeten. Det blev skit med ultra sound:et… Det hela gick bra men de prioriterade så klart hälsan och fick ställa in.

”Vi var lite sena med att boka spelningar i år vilket gjorde att vi inte fick så många datum som vi önskat ute i Europa”

En spelning som bandet prompt inte hade planer på att ställa in var giget på Nürnberg Pop Festival där gänget reste över 170 mil för ett ensamt gig. För att fördriva tiden under de många körningstimmarna som resan kräver roade bandet sig med att, på bensinmackar, leta efter Tysklands snyggaste solglasögon. Något som basisten Linus ironiskt nog hittade på gatan i Berlin. Bandet verkar generellt ha extremt roligt ihop, men det blir inte sällan rörigt och DIY-andan skinner ofta igenom i de arrangemang och den scen som bandet för det mesta rör sig inom.

– I Nürnberg blev det en olycklig kombination med ljudet. Det var bra med folk på spelningen men vi spelade i något rektangulärt gammalt museum, förutsättningarna var inte optimala. Sen när vi skulle checka in på vårt hotell fanns det inte någon reception, märkte vi. Där stod vi med allt vårt gear, och när vi till slut fick tag i någon visade det sig att vi behövde gå till en, för oss, främmande klubb för att få nycklar till rummen, varpå inte ens personalen på plats där var helt säkra på hur de skulle lösa situationen. Till slut fick vi någonstans att sova i alla fall.

Foto: Simon Walker

Medlemmarna i Mundane driver också underground-scenen Sekten. Där bokar de artister och verkar för att bredda Göteborgs musikscen. Utöver de mindre akter som vanligtvis får en plats på deras scen hintar bandet om att management från flera stora, etablerade, artister hört av sig till dem för bokning. Namnet på dessa artister vill de dock inte röja.

– Vi har fått förfrågan av en känd svensk artist om att låna vår replokal för en kommande turné, det var även diskussioner om att ha en inofficiell fest runt Håkan Hellströms spelning(ar) på Ullevi, med flera artister. Men det blev inte något av det, av olika anledningar.

– Det är en lyx att få ha den här scenen. Vi kan boka de vi själva känner för, vi kan hosta obskyra band som knappt givit ut någon musik eller arrangemang med mer välkända artister. Vi har några datum kvar detta år, bland annat vår egen releasefest. Det är väldigt skönt att inte behöva dansa efter någon annans pipa.

”Det är väldigt skönt att inte behöva dansa efter någon annans pipa”

Bandet är genomgående vältaliga och har mycket att berätta samtidigt som de inte skräms för att beställa en och annan öl, något som inte direkt bromsar entusiasmen över att berätta om stories från livespelningar eller anekdoter från replokalen. För att kvällen ska få leva vidare utan att försvåra det transkriberingsjobb som ligger framför mig får vi avsluta nefter cirka en timme. Detta med lovord om att vi snart får synas igen för att fortsätta ösa ur den djupa brunn av rockhistorier som bandet besitter. Avslutningsvis får bandet unisont utse favoritspår från albumet.

– ”Riff Raff” är bäst men ”Summer Day” är roligast att spela.

Albumomslag gjort av Achilles Maronidis