Vad passar bättre en Halloweenhelg än att åka över till Köpenhamn för att se den danska rockens egen Morticia Addams? Konserten med Brimheim smälter samman dramatik och skräckromantisk estetik till en spännande men något spretig helhet.
Kvällen till ära är scenen på Store Vega dekorerad med långa skynken och gravstensformade kulisser (eller om de möjligen ska likna de spetsbågiga fönstren i en medeltida kyrka). Den gotiska atmosfären utgör en perfekt bakgrund till det musikaliska och visuella performance som publiken bjuds på denna mörka novemberkväll.
Brimheim, alias för Helena Heinesen Rebensdorff, är en gitarrist, låtskrivare och röstkonstnär med känsla för det teatrala. Om jag ska jämföra henne med någon påminner hennes uttryck om svenska gothpopdrottningen Nicole Sabouné. Hon har även samma typ av karisma, en sådan som sträcker sig ut över scenkanten och fyller rummet med vibrerande energi. Hennes scenspråk är kraftfullt och konserten innehåller frenetiskt hårpiskande, extatisk dans, rungande allsång, klassiskt publiksurfande och hederligt gammalt mangel.
Majoriteten av låtmaterialet denna afton härstammar från senaste albumet RATKING. Begreppet ”råttkung” syftar till det groteska fenomen som innebär att en grupp råttor växer ihop i svansarna och därefter förblir sammanflätade. Idén bakom RATKING är något liknade, där ångest, smärta och intensiva känslor bildar ett komplext men fascinerande musikaliskt virrvarr. Det expressiva albumet rymmer allt från ursinnig rock och elektronisk noir till experimentell pop och melankoliska ballader. Det är intressant, men yvigt, och konserten känns likadant.
Allra bäst är hiten från 2022, ”can’t hate myself into a different shape”, men det finns flera starka ögonblick under kvällen. Vid ett tillfälle dyker Brimheim upp bland publiken på balkongen och framför den vemodigt majestätiska ”Hurricane”. Vid ett annat förvandlas hon till råttkungen själv i mask och suggestivt kroppsspråk. Det är också väldigt fint när hon berättar om kärleken till och från sin fru, och tillägnar henne ”Exquisite Bliss”.
Även om jag har mina invändningar lyckas Brimheim verkligen trollbinda publiken. Det är uppenbart att danskarna har tagit denna gothpopprinsessa till sina hjärtan. Jag blir rörd och vet att detta är en Halloweenkonsert som jag kommer att minnas.
