
Att följa ett bands utveckling genom åren är ett spännande uppdrag; Terras premiärspelning på hemmaplan till stöd för det nysläppta albumet Livslinjen blir ett starkt bevis på detta.
För mig började det under WOW-helgen 2016. Då, istället för Stay Out West, valde jag att ge sig hän åt ett relativt okänt göteborgskt band på Skjul Fyra Sex som precis slog igenom med sin debutskiva Terrarism. Mycket har hänt sedan dess. I år fick Terra bland annat sin egen speltid på Way Out West och när jag beger mig till Pustervik ställer jag mig frågande inför hur det egentligen kom sig att Göteborgskvartetten har lyckats växa sig tillräckligt stor för att sälja slut Pustervik på bara några timmar.
Att publiken är här för Terras skull råder det inget tvivel om. Till tonerna av förbandet Högstadiet, som bjuder på en värdig uppvärmning med sin surfiga indiepop, försöker jag räkna ut antalet Terras t-shirts i publiken, vilket verkar vara särskilt högt just den här kvällen. När det väl blir dags för headlinern att äntra scenen sprudlar det proppfulla dansgolvet ända från första tonerna av storslagna ”Livslinjen”, även trots att låten bara släpptes för några dagar sedan.
I gensvar möter detta engagemang en motsvarande reaktion från Terra då sångaren Karl Sundström gärna bjuder på mellansnack och interagerar aktivt med publiken. Den studieförbundshyllade ”Terra” tillägnas bland annat alla besökare som spelar i replokalsband medan sommarjobbsskildringar i ”Slösar bort en sommar” blir till en kampsång med sina marscherande undertoner.
Med en välbalanserad blandning från Terras samtliga släpp är det dock mer intensiva spår som bandet klär sig bäst i, såsom den energiska debutsingeln ”Här kommer natten” och nysläppta ”Nåd” med tidig Hurula-doftande gitarrer. Samtidigt finns det också plats för lyriska avstickare i form av lågmälda ”Sällsynt” och ”Inte klar” som bland annat gästas av ett trumpetspel.
Kanske är Terras framgångsformel till slut ganska enkel: där ivriga indiepopmelodier och vardagsrealistiska texter möter känslan av medmänsklighet uppstår en magi i kontakt med lyssnaren. När sista tonerna har lagt sig tror jag se mig ett budskap som genomträngde hela spelningen från inledande ”Livslinjen” till avslutande ”Levande”. Det budskapet är ”Lev nu!” – och det är precis det jag känner när jag lämnar lokalen: jag känner mig sedd, jag känner mig glad, jag känner mig levande.
Ikväll blir det klart att Terra som liveband befinner sig i sin toppform just nu. Vem vet, snart är Pustervik kanske för litet för dem. Härifrån kan det bara gå uppåt.