Musik utvecklas som allt annat.
Jazzen tog över femtio år på sig att gå från sköna bluesbaserade blåsintrumentsånger med tydliga solon och distinkta vokalister till att bli en sörja av oljud med fem solon samtidigt.
Hiphopen har de senaste åren blivit mer och mer … skit. Det finns ingen stadig takt längre. Bara någon lös ljudvåg som ska hålla sången levande, med oinspirerade rappare som omöjligt håller skräpet samman.
DJ Muggs är en pionjär. Han har skapat magisk, odödlig musik i decennier, men i ett tafatt försök att anamma modern hiphop, gör han som så många andra – han misslyckas. Detta är ett album fyllt av onödiga sånger, lätt förglömda beats och en uppsjö av kvasikända rappare.
Två låtar sticker ut från denna annars värdelösa skiva: “Dump On Em” och “Amputated Saint”. Det dessa har gemensamt är att de båda innehåller gästartisten B-Real från Cypress Hill. DJ Muggs slog igenom med just Cypress Hill och tillsammans har de otaliga klassiker bakom sig. Men som så många nya album med DJ Muggs så är det ett svagt sound han skapar. Även med gästerna Ghostface Killah och Method Man från Wu-Tang Clan blir det lamt och mycket ointressant.
“Dump On Em” med B-Real samt Ice Cube och MC Ren (från N.W.A.) är en låt som sticker ut, även om MC Ren rappar Still hungry like I´m fastin´ i den mest oengagerade vers jag någonsin hört från honom, han har blivit sämre och sämre för varje år.
Detta är nog den största besvikelsen i år.
[Soul Assassins Records, 25 augusti 2023]
