Äntligen! Det finns bara ett fåtal artister jag med jämna mellanrum surfar in och ser om de släppt något nytt, och Dan Tyminski är en av dessa. Bluegrasskungen som nästan hela tiden är i bakgrunden av den genre han regerar, speciellt som de flesta av oss hört honom och älskar honom – utan att veta vem han är.
Även om han varit medlem i Alison Krauss & Union Square, som sångare, mandolinist och gitarrist sedan 1992, är det nog främst från filmmusiken till O Brother, Where Art Thou? folk känner till honom. Det var nämligen han som sjöng låten “I Am A Man of Constant Sorrow” till vilket George Clooney mimade i den välkända scenen då bandet i filmen spelade in sin första singel, och som kanske blev synonym med hela filmen. En snabb och raffig gitarrbaserad låt, som senare tog honom vidare till Eric Claptons gitarrfestival Crossroads tillsammans med Union Square-kompisen Ron Block.
Men om du missat den låten har du nog inte missat Aviciis låt “Hey Brother”. En riktig dansant dänga där det faktiskt var Dan Tyminski som var sångaren. Det tog mig ett tag och fatta det, men det öppnade upp mina ögon för Aviciis musik också.
Och nu är Dan Tyminski tillbaka med sitt tredje soloalbum, och på den ligger en bluegrassversion av just “Hey Brother”. För mig som älskar bluegrass är den fantastisk, men jag tror även att anhängare till Avicii tycker om den: om inte annat för respekten bakom att göra en bluegrassversion i ära till den alltför tidigt bortgångne DJ:n.
Skivan God Fearing Heathen gör en inte besviken. Dan är hedningen som tar sina instrument och söker religionen; söker den ultimata musikaliska romantikern genom låtar med teman om personlig utveckling, broderskap, förlorad kärlek och självrannsakan.
Redan första ackorden av öppningslåten “Never Comin’ Home” suktar av sorg. Med en text om en kvinna som, av förlorad kärlek, inte kommer hem igen, kanske för sista gången. Förlorad kärlek, förlorade drömmar, förlorat hopp…“that girl ain’t never coming home”…
Ribban är hög efter denna öppning. Men såklart lägger Dan Tyminski in “Hey Brother”. En låt han måste känna utan-och-innan vid detta laget. Han måste ha hört Aviciis vision. Dan hörde Tim Berglings tankar kring om hur sången ska kännas och upplevas, ur den svenske DJn:s perspektiv. Och Dan lyssnade. Han tolkar och levererar en version som överensstämmer med den han hörde med sina bluegrassöron, då han erbjöds att sjunga den med Aviici åratal tidigare.
Enligt mig är spåret så mycket bättre i bluesgrassversion, men jag är partisk. Ett fiddlesolo följt av en slidegitarr är så mycket mer genuint än “dunkadunka”. Dock är låten 100% igenkänningsbar och Dan ger MINST 100% respekt till Aviici i denna version. Fantastiskt!
Jag kan inte fatta att Dan Tyminski inte gjort fler soloalbum. Han är enligt mig kungen av bluegrass, akustiskt plockande instrument, harmonier och stämsång.
Det är fantastiska spår som följer: “Never Met a Stranger”, “Silence in the Brandy”, “G.O.A.T.”. Skivan är 100% toppklass. 100% bluegrass. Kanske också 100% anledningen till varför Dan Tyminski bara gjort tre soloalbum under en framgångsrik karriär som spänner över 30 år. Han levererar kvalitet före kvantitet. Kanske jag borde ta det rådet till mig?
Så jag ber mina systrar och bröder på HYMN att hålla utkik efter Dan Tyminskis fjärde soloskiva som enligt nuvarande takt borde landa i framtidens streamingvärld omkring 2035. Jag är då den skallige, överviktige, medicinöverdoserade gubben vid fönstret på ålderdomshemmet. Men jag vill VERKLIGEN höra vad ni tycker om Dans nästa skiva, för denna är magiskt bra, och jag är säker på att nummer fyra kommer vara minst lika bra!
[8 Track Entertainment, 23 juni]
