Det var en solig och härlig aprildag i lördags och jag hade satt ihop en minifestival på två av Göteborgs finaste musikscener under kvällen. Redan från början stod det klart att det skulle bli en krock, och sådana förekommer på många festivaler, men om allt gick som tänkt skulle jag hinna se större delen av två konserter på olika ställen.
Först ut på scen var de norska indierockarna TAPE TRASH som hunnit släppa några singlar och EP:s. Spelplatsen var Oceanen på Stigbergstorget och de fem norrmännen gick på scen kvart över nio. Redan då insåg jag att planen inte skulle hålla. Hur som helst bjöd norrmännen oss på en fin inledning på kvällen med fina temposkiftningar och bra låtar. Det var främst de lite ösigare partierna som tilltalade mig och avslutningarna på ”Over” och ”Ghost Town” tog tag i oss ordentligt.
På Pusterviks ovanvåning var det den andra versionen av BlackValley Nights och efter succén för några veckor sedan var det ett enkelt val att avsluta kvällen där.
The Big Black Holes allra första spelning var annonserad och det är ett band som skapats av Anton Pollak, känd från bland annat End of Fun och Michaela Åberg. Vi pratar om psykedelisk rock och de hade precis inlett konserten när jag stormade uppför trappan.
Det var sex musiker på scenen och Lisa Wanloo hade en framträdande roll på sång parallellt med Anton. Det lät helt enkelt strålande och det är svårt att prata om höjdpunkter när allt satt ihop så bra, men jag väljer ändå att nämna ”Sorry in Advance” och ”Loose Again” som två låtar som stack ut särskilt. Det ska bli mycket spännande att följa The Big Black Holes framöver.
Lätt omtumlad efter den uppvisningen var det dags för Altays Electric Freedom som jag såg första gången i juni 2018. Då spelade de på Holy Moly och hade inte släppt en enda låt. Nu, några år senare, har de gett ut en EP och några singlar. Den senaste singeln ”Poison Ivy” släpptes tidigare i veckan och Altay Sagesen har verkligen satt ihop ett otroligt band och skapat grymma låtar.
Om jag minns rätt var det exakt samma musiker som spelade på Holy Moly 2018 som gick på scen klockan elva och vi bjöds redan från början på härligt långa instrumentala partier. Bland låtarna var det främst ”Shine” och nya singeln ”Poison Ivy” som stack ut, men även under denna konsert är det svårt att prata om höjdpunkter för det var hög kvalitet rakt igenom.
Om man, som jag, älskar psykedelia går man hem lycklig efter en sådan här kväll och det var precis vad jag gjorde strax före midnatt. Stort tack för det!
