The Jayhawks var tidiga på den scen som senare skulle komma att växa med Uncle Tupelo och därigenom Son Volt och Wilco. Med en tilltalande blandning av country, rock och ett ihopplock av närliggande rootsmusik rönte de framgångar på en musikscen som törstade efter något genuint, och förhållandevis opolerat.
Till dags dato har Gary Louris med sitt band fått iväg elva soloalbum, varav det senaste XOXO så sent som 2020, vilket förmodligen är en av anledningarna till att europaturnén, som stannade till på Nalen i Stockholm den 10 april, går av stapeln nu. 2020 var som bekant ett rätt mjäkigt år för livemusiken.
Under åren har medlemmar kommit och gått, men kärnan bestående av basisten Marc Perlman och självfallet frontpersonen Gary Louris (hoppade på ett år efter bildandet, om man ska vara petig) har bestått. Kvällen på Nalen förgylldes av ett nytillskott i form av trumslagaren Conrad, som gjorde sitt tredje gig med The Jayhawks, någonsin. Och visst gjorde han ett fullt godkänt set, något som gäller för bandet i stort.
Med det sagt behövde herrarna från Minneapolis en viss startsträcka för att nå arbetstemperatur. Under de första låtarna upplevs kvartetten som något trevande och känslan av att supportakten I’m Kingfisher gärna hade fått fortsätta infann sig.
Men inom ett par minuter hittade de såväl koppling som växelspak och fick ekipaget på vägen, där de stadigt körde vidare under den drygt 20 spår långa setlisten. Med såväl exempel från den eminenta Hollywood Town Hall från 1996 i form av ”Settled Down Like Rain”, och ”Bitter Pills” från det färskaste alstret uppvisades ett väl avvägt axplock från en numera flera decennier lång karriär.
Bäst blev det dock när de plockade upp en klassiker – ”We’ll Sweep Out the Ashes in the Morning”, hämtad från Gram Parsons första soloalbum GP. Ett spår de enligt utsago sjöng med Emmylou Harris bara veckor innan de hoppade på flygplanet till Europa, och det var väl synd att de inte fick med sig henne. Men man kan inte få allt här i världen.
