En artist som följt mig sedan 1990-talet är Eric Bibb. Mannen som aldrig verkar bli äldre. Han är fortfarande lika bildskön och har sett oförändrad ut i över 30 år. Hans röst är lika mjuk och vänlig. Hans budskap, intonation, låtval, empati är fortfarande närvarande med hög integritet.
Det känns som att tiden inte passerat för Eric Bibb. Och ändå har hans karriär sträckt sig från hans tidiga samarbete med svenska Cyndee Peters, via musikaliska utflykter till USA, Europa och Afrika, och musikaliska möten med stora namn som Taj Mahal, Habib Koité och Maria Muldaur. Den har präglats av driv, kärlek och positivitet.
Eric Bibb är som en god vän du känt hela ditt liv. Hans röst är familjär även om du inte hört honom förut. Hans ögon ser på dig som han redan känner dig. Det känns som att du känner honom – även om du aldrig hört talas om honom.
Ridin’ är det senaste albumet av denna maskin av fantastisk musik. Skivan kan få dig religiös även om det inte är religiös musik. Den får dig att känna medmänsklighet även om det inte är en uttalad mänskliga rättigheter-skiva. Den får dig att känna förtrycket och alla människors kamp sedan mänsklighetens början även om det inte är en kampskiva. Den får dig att tråna efter det tomma, öde landskapet i en öken, naken på en mulåsna, även om det inte är en mulåsne-skiva. Eric Bibbs Ridin’ är så mycket mer – den är magi – den är en dröm. Ridin’ är väldigt bra.
Det är driv i spår som “Ridin”, “Tulsa Town” och “Sinner Man”, men samtidigt är de väldigt mjuka och känns långsamma. Låtarna är njutbara samtidigt som de är rytmiskt intressanta med influenser från hela världen. Skivan innehåller många gäster från olika musikaliska stilar, så det är inte konstigt den är mångfacetterad.
Mot slutet kommer låten “Free”, en duett mellan Bibb och Habib Koité. Fantastiskt. Man hör de västafrikanska rytmerna och gitarrplockandet parallellt med Eric Bibbs gospelliknande gitarr och sång. Musik blir sällan mer njutbart.
Det är inte bara Eric Bibbs som är bra, hans omslag är väldigt stilfulla och vackra. Alltid med honom på omslaget med sin typiska hatt och ofta en gitarr.
Har du inte lyssnat på Eric Bibb så gör det. Du kan välja vilken skiva som helst från hans katalog. De är lika bra.
[Repute Records. 24 mars]
