Köpenhamnskvällen var tämligen stilla när jag promenerade genom Christianshavn till Loppen och Christiania. Jag inledde med att äta på Spiseloppen som ligger våningen ovanför konsertlokalen och det var en perfekt start på kvällen.
Jag skulle egentligen ha sett Sorry på Loppen i juni 2021, men det gick inte alls när de danska coronarestriktionerna var strikta så igår, nästan två år senare, var det dags för revansch.
I mars 2020 släppte Sorry det strålande debutalbumet 925 och i fjol kom uppföljaren Anywhere But Here som är producerad av Adrian Utley, känd från bland annat Portishead. Londonbandet är inte helt lätt att placera i ett musikaliskt fack då låtarna inte sällan blandas i olika genrer. När de “poppar till det” är det oftast snyggast, tycker jag.
Men först ut på scen var det danska bandet Poptones som släppte debutalbumet Between Darkness & Daylight i november i fjol. Mycket av konserten kretsade kring låtar från albumet och allt inleddes med “Climb Inside”. Det var stundtals en stor och ganska rå ljudbild som körde över oss och det lät riktigt bra. De mer lågmälda partierna nådde inte fram till mig på samma sätt. I slutet spelade trion “The World is Burning” och allt avslutades med en härligt skrikande gitarr i “Time” efter ungefär 40 minuter. Det ska bli spännande att följa Poptones framöver.
Publikens sorl tog snabbt över när musikerna lämnat scenen och applåderna tystnat. Den dunkla inramningen på Loppen bidrog till ett härligt lugn och det gick att höra flera konversationer på engelska så det var uppenbart att Sorry hade lockat flera landsmän till konserten.
Sorry gick på scen 22:40 och inledde med “Let the Lights On” i vackert rosavitt sken och jag upplevde det som en lite trevande och oengagerad inledning. Det fortsatte med “Tell Me” och “Willow Tree” på ungefär samma sätt och det var först när “Right Round the Clock” gungade igång som fjärde låt, och följdes av “Snakes”, som det vände och sedan fortsatte det på inslagen väg. Det lät bättre och bättre ju längre konserten höll på och trots att Asha Lorenz sång emellanåt hade svårt att ta sig fram och ibland till och med drunknade i ljudbilden var det en bra konsert vi bjöds på.
Det var flera höjdpunkter och om jag begränsar det till fyra väljer jag “Key to the City”, “Cigarette Packet” i blått sken, “Starstruck” i rött och avslutande “Again” i en grymt vacker orange inramning strax före midnatt. Publiken applåderade och skrek “one more song” medan musikerna tog ganska god tid på sig för att komma in igen. Till slut gjorde de precis som publiken önskade och spelade “Lies” i blåorange ljus som extranummer och som avslutning på deras första framträdande i Danmark.
Utanför Loppen var det lugnt och stilla. Det var en del människor i rörelse på Christiania och en ganska disig torsdag övergick till fredag. De röda och gula lamporna lyste vackert och det behagliga lugnet följde med mig ut i Christianshavnsnatten.
