Indiekväll på Musikens Hus – övertygande spelningar från start till mål

Foto: Kristoffer Nilsson

Det kändes som att lugnet hade lagt sig över Majorna i Göteborg och det berodde främst på att många människor hade inlett helgens ledighet. Jupiter lyste vackert bredvid månen på januarihimlen och Revival Booking hade bjudit in till indiekväll på Musikens Hus denna stilla fredag.

Norska Avind (avundsjuk på norska) var först ut. Albumet Ta sjansen, som släpptes 2021, lyssnade jag lite på då men har annars ingen större koll på dem. Det var fem musiker som redan hade gått på scen när jag kom dit vid åttatiden. De spelade ”Stummande mørke” och jag fångades nästan omgående av den glädje som sångerskan Tonje Tafjord utstrålade. Sedan fortsatte det på inslagen väg med popiga låtar som varierades med lite gitarrmangel. Den halvtimmeslånga konserten toppades med vackra ”Det er ingen i nærleiken av deg”.     

Foto: Kristoffer Nilsson

Palindromens debut-EP Näckrosdrömmen var ett grymt släpp i slutet av 2021, men därefter har det inte kommit så mycket nytt som jag hade hoppats. Det blev två singlar i fjol. De fem musikerna gick på scen vid niotiden och det kändes som en lite trevande inledning med lite sämre ljud, men det lossnade ganska snabbt under ”Dödskyss” som spelades som andra låt. Både ljud och intensitet höjdes rejält och sedan fortsatte det med grymma spår som briljanta ”Memento mori” och ”Vi rör oss ingenstans” i slutet. Däremellan hade publiken dansat ordentligt under ”Det stora kalaset” och vi bjöds, glädjande nog, även på några nya låtar. Jag hoppas att vi snart får höra nya studioinspelningar från detta spännande band.

Bedroom Eyes stod på tur och Jonas Jonsson behöver nog inte någon presentation i sådana här sammanhang. Fjolårets album Sisyphus Rock tycker jag försvann lite i mängden och var värd mer uppmärksamhet. Jonas Jonsson är en strålande låtskrivare.

Foto: Kristoffer Nilsson

Bandet gick på scen vid tiotiden och även här kändes det som en lite trevande start, men när ”Paul Westerberg” dundrade fram vände det ordentligt. Den gode The Replacements-sångaren hade nog varit glad om han hört låten. Det fortsatte sedan med ”Stora Blå” som gästades av Avind-sångerskan Tonje Tafjord och i slutet la sig Jonas Jonsson på rygg på scengolvet med en lapp med text till en ny låt och sjöng den när klockan passerade det magiska klockslaget 22:22. Allt avslutades med ”Streaming My Consciouness” halv elva.   

Västerbron har spelat punkig indierock i tio år. Jag har följt dem, nästan sedan starten, men nu var det ett tag sedan de släppte ny musik och ett bra tag sedan jag såg dem live. Kvartetten avslutade kvällen på Musikens hus och gick på scen vid elvatiden. De monotona gitarrerna malde igång och en stund senare kom Peter Jonasson nedför trappan och inledde med orden ”Jag har suttit och väntat” och konserten var igång. ”Om du säger det så är det så” inledde och publiken hoppade och dansade redan från början.

Västerbron är en grym liveakt och de bjöd oss på en timmes strålande livemusik med höjdpunkter som ”Döda vinklar”, ”För sent att dö ung” och ”Du visste vad du ville göra men du gjorde inget”. Grymma ”Död för mig” avslutade allt och publiken jublade. Det blev så klart extranummer och först ut var Peter Jonasson ensam med en svart Fender Stratocaster och spelade ”Påminn mig” innan det var dags för de andra att komma in igen och trumma igång ”Slagen av tanken”. Kvällen avslutades med att Peter Jonasson var ute i publiken och sjöng ”Ännu en dag förgäves” på bästa sätt tillsammans med publiken. Wow!  

Det var 20 musiker på scenen, fem i varje band, som bjöd oss på en perfekt kväll och midnattsmörkret utanför fylldes en stund senare av snöflingor. Ett hedersomnämnande riktas till en av landets flitigaste konsertbesökare, Paulina Lankauf, som sjöng mittendelen av Västerbrons ”Flytta isär” på ett strålande sätt.