Division 7 – Paradis Garage

Paradis Garage är Division 7:s debutalbum. De kan sägas spela en form av indie, men det är ingen introvert form där spinkiga bandmedlemmar med randiga tröjor står med ryggen åt publiken och tittar mer på sina Gazelleskor än på publiken. Det är en frejdig skiva som ibland bjuder på ett rejält sväng och påverkar humöret på ett positivt sätt. De inledande låtarna “I detta paradis” och “Stormen” är typexempel på detta.

I pressreleasen skrivs det att bandet kan liknas vid ett fotbollslag med tillhörande supportrar. Fans reser över hela riket för att se dem live. Jag kan såklart inte fastställa att det är så, men helt klart är att jag mycket väl kan tänka mig att de fungerar alldeles utmärkt på scen. Många av låtarna kan sägas vara gjorda för det.

Fest är ett annat ord som dyker upp i huvudet när jag hört några låtar. Särskilt just “Stormen” (som jag ser som skivans höjdpunkt) framkallar någon sådan känsla. Det är nästan så att jag kan känna hur det var när man var 17 år och drack öl och skrålade i sommarnatten. Den känslan är värd ganska mycket och något som bandet borde sträva efter.

Dock är skivan inte helgjuten. Det är främst de två ovan nämnda låtarna samt “Snake Skin Boots & Punkt Shop-Pins” och “IHDRD” som jag har behållning av.  Resten går lite på sparlåga efter en tämligen stark öppning.

På skivan finns även tre prominenta gästartister; Bromander, Julia Frej samt Janne Schaffer. På Paradis Garage blir det tydligt för lyssnarna att det är en varm och heltäckande ljudbild som de vill förmedla med gästartisterna och det är såklart passande eftersom hela skivan bygger på det. Det är ett ganska fylligt och kompakt sound. Ibland är det elektroniska pulseringar och ibland är det blås, det är fint och bra.

Jämför inte nån med mig, men jämför gärna nån med mig” är en textrad ifrån den avslutande låten “Drömmen är slut” , men onekligen gör man ju gärna det för att sortera in det någonstans. Det är en mänsklig egenskap att göra så. Någonstans får jag vibbar av Håkan Hellström, kanske mest för hans smittande entusiasm som jag tycker bandet förmedlar på några låtar. Men trots allt så är skivan ojämn, även om jag nyfiket kommer att följa bandet och dess utveckling. 

[Septembernatt, 27 januari]

6