
Det är inte särskilt länge sedan jag såg A.A. Williams. Hon var support till Mono under deras Europaturné och jag såg henne först göra en strålande spelning på Södra teatern i Stockholm inför en publik som gav henne stående ovationer och dagen efter på Pumpehuset i Köpenhamn.
Den sistnämnda var enastående och A.A. Williams skrev därefter på sin Facebooksida: ”Thank you Copenhagen for one of my favourite ever shows”. Båda konserterna, som ägde rum i slutet av augusti, bjöd på flera favoriter från debutalbumet Forever Blue men när hon i torsdags kväll återigen besökte Köpenhamn var det för första gången som huvudakt under en Europaturné och med det senaste albumet As the Moon Rests i bagaget (hon spelade låtar även från detta album i augusti, men det släpptes i oktober). Jag kunde så klart inte låta bli att åka till Köpenhamn.

Den danska huvudstaden välkomnade både mig och december på bästa sätt och halvmånen lyste över Enghavevej. En kort stund senare gick jag in på Ideal bar vid Vega. A.A. Williams gick på scen klockan nio tillsammans med sina tre medmusiker. De inledde med ”Hollow Heart”, fortsatte med ”Evaporate” och sedan ”Murmurs”. Just då gick funderingarna åt om hon skulle spela hela nya albumet As the Moon Rests från början till slut, men så blev det inte. Konserten kretsade mycket kring det nya albumet och om jag räknade rätt spelades totalt tolv låtar och två tredjedelar hämtades från As the Moon Rests.
A.A. Williams bjöd oss på en strålande stund och det var verkligen lyx att få stå framför scenen och höra hennes fantastiska låtar. Ljudbilden var stark och den tog tag i mig, höll fast mig och fick sedan ofta tankarna att sväva iväg. A.A. Williams är en växande stjärna i alla avseenden och avslutningen var magnifik med ”Belong”, ”As the Moon Rests” och magiska ”Melt”. Tre låtar som är från olika delar av hennes hittills ganska korta karriär.
Om jag ska anmärka på något är det ljudet. Vissa upplevde det som för hög volym, men det håller inte jag med om. Däremot var sången alldeles för låg. Framför allt i vackra ”Murmurs” drunknade sången i ljudbilden och försvann nästan helt i vissa perioder. Det var synd.
Metallicas ”Sad But True” tog över Ideal bar när A.A. Williams och de övriga musikerna lämnade scenen. Halvmånen lyste fortfarande över den danska huvudstaden och skratten hördes från den mysiga puben Trows på Vesterbrogade.
