Indie från Syd vol 3: Las Ligas Menores – Las Ligas Menores (2014)

Anabella Cartolano och hennes vänner från Caballito-kvarteren i Buenos Aires hyr en Renault Fuego och drar ut på vägarna, kanske i Argentina, kanske i Europa. På bilstereon går Guides By Voices, Los Planetas och Pavement. Där har ni scenariot på Las Ligas Menores självbetitlade debut.

Las Ligas Menores är det perfekta sällskapet för vilken resa som helst. Shoegaze på spanska, lo-fi, skrammelgitarrer och pur pa-pa-pa-pop. Och det är Argentina. Sydamerika, men med en stark koppling till Europa.

Samtidigt drömmer Anabella Cartolano och hennes juniorliga om Kalifornien. Vem gör inte det? Och de blev också det första argentinska band som bjöds in till Coachella-festivalen. Här med en av bandets egna favoriter ”A 1200 km”.

Texterna är vardagliga, enkla och raka, Cartolanos röst ganska introvert och bandet har en känsla av DIY som har inspirerat nya argentinska band, på en scen som stod stilla under en tid.

Klädd i lila tröja och manchesterbyxor sätter sig Cartolano bakom ratten och sjunger om att vara på väg. Genom ”Europa” med tankarna på en möjlig förälskelse – acaso vos me elegirías, acaso vos me elegirías – hamnar de plötsligt mitt i en olycka i ”Accidente”. Med den direkta och hypnotiska singeln ”Renault Fuego” dök Las Ligas Menores upp som hoppet på den argentinska indiescenen.

Argentina och Buenos Aires har en stolt musikscen, en av världens viktigaste. Argentinsk rock och new wave hade dominerat den spanskspråkiga världen under 1980- och 90-talet med band som Virus, Soda Stereo, Sumo och Los Fabulosos Cadillacs.

Efter 2010 var det annorlunda. Grannarna i Chile upplevde en stark våg av alternativ popmusik. Colombia och Puerto Rico levererade de stora artisterna. Från Argentina kom såklart Kevin Johansen & The Nada, och Juana Molina nådde ut till en smalare alternativscen runt om i världen. Nu fick de sällskap av band som Las Ligas Menores, Bestia Bebé och 107 Faunos.

Det handlar om att röra sig mellan avstånd och närhet. På ”A 1200 km” är avståndet långt, men kanske det är lika bra så.

Det handlar om vardag, popmusik och skivor. På ”Tema 7” vardagsdansar de i samma rum, till sjunde spåret på skivan. Vintern är på väg och staden utanför står mer eller mindre brand.

På onsdagslåten ”Miércoles” kan skivor förändra tiden. Och på ”Baile de Elvis” spelar det ingen roll hur stegen ser ut, det viktiga är att ta dem. Annars blir det ingen kväll att minnas.