Little Jinder på Pustervik – slarvigt och underbart

Arkivbild – Foto: Til Jentzsch/Rockfoto

Senast jag såg Little Jinder var för drygt tre år sedan (skottdagen, 29 februari 2020), också i Göteborg. På tåget på väg upp den gången fick jag ett meddelande från en vän om att första fallet av ”den nya influensan” hade upptäckts i Göteborg. ”Det är nog ingen fara” var mitt svar då. Sedan vet vi alla vad som hände. Efter två och ett halvt år av inställda, uppskjutna och ombokade konserter fick jag ikväll chansen att se henne igen. Och jag såg verkligen fram emot det.

Väl framme på Pustervik tar jag mig med enkelhet fram till kravallstängslet, trots att jag är något sen. Om det tyder på att Little Jinder glömts bort lite under pandemin låter jag vara osagt.  Hon inleder med att skrika ”Jag älskar Göteborg! Det här är den riktiga turnépremiären!” och förklarar att anledningen till det är att just Göteborg var första staden hon spelade i efter sitt tidiga släpp och där kunde publiken ALLA låtar redan! Och det märks verkligen hur glad och upprymd hon är över att få spela här. Till och med rörd till tårar vid några tillfällen.

Att det var länge sedan och lite premiärnervigt märks verkligen det med då hon flera gånger sjunger fel, kommer av sig och får börja om, men det är inget som nedslår varken henne eller publiken. I exempelvis ”Super 8” glömmer Josefin helt bort den inledande texten när hon ska börja sjunga, varpå hon stannar upp och frågar publiken om de kan texten istället. Publiken sjunger och jag bara älskar det! En annan artist hade man kanske blivit arg på, men här är det bara charmigt.  Det extremt tajta livebandet hon har med sig bidrar nog till att professionaliteten ändå upprätthålls.

Spelningen är förhållandevis kort och för min del hade den gärna fått vara lite längre. Men ändå hinner hon med flertalet av de bästa låtarna (även om jag saknar egna favoriter som ”Pinocchio” eller ”Jag måste sluta leva som jag lever för evigt”). Behållningen av konserten är ändå glädjen som Little Jinder utstrålar från scen. Man känner verkligen med henne, hur kul hon tycker detta är. Vid ett tillfälle frågar hon publiken om vilken låt de vill att hon spelar härnäst. När en skriker ”Ligger med en ful” svarar hon ”nä, det får du göra”!

Jag håller nog Little Jinder som en av de bättre svenska artisterna vi har för tillfället, och det är väl för väl att varken pandemi eller livskriser verkar påverka hennes kreativitet eller skaparglädje. Jag längtar redan tills nästa gång jag får uppleva henne live igen.