Imorgon släpper Sebastian Clarin debutalbumet Aerial Cuts och detta är ett mörkt, men samtidigt poporienterat synthalbum, där Sebastians klara och färgstarka röst står i centrum. Albumet är ett måste för fans av nämnda genre och redan idag kan ni lyssna på skivan via HYMN. Passa även på att läsa Daniel Anderssons intervju.
LYSSNA NEDAN!
Hur skulle du beskriva ditt debutalbum Aerial Cuts?
– Ett album som plockar fram det värsta och bästa ur människan. Jag har försökt att titta mig själv i spegeln och skriva om vad jag anser om samtiden, både i stort och i smått. Albumet tar många gånger upp de stora frågorna men är klädda i små personliga sångkostymer. Förhoppningsvis så känner lyssnarna både eufori och självförakt när de tar in Aerial Cuts.
– Men det är i grunden ändå ett synthpopalbum, om än relativt mörkt, där den energiska elektroniska ljudbilden och de tydliga melankoliska melodierna försöker stärka dessa teman. Ungefär så.
Stötte du på några problem under arbetets gång?
– Det var många problem och samtidigt inga alls. Lite beror på hur man ser det. Men om man måste säga något så var det tiden. Ständigt denna tid, som man måste jobba mot. Samtidigt så är bristen på tid bra i vissa lägen. Man måste jobba snabbt och nästan ha ett punkigt förhållningssätt till den och då händer det en massa intressanta saker i den kreativa processen. Speciellt initialt.
– Det faktum att jag och producenten inte bor i samma stad gjorde samarbetet lite komplext, men även där var det emellanåt så att det man förlorade i tid, på grund av avståndet mellan oss, ibland blev en kreativ räddning. Man hann fundera över produktionen, liksom suga på karamellen lite extra för att få veta om man gillade det hela eller ej.
“Egentligen startade allt när jag råkade höra Kraftwerks “Radioactivity” som liten”
När startade arbetet med albumet?
– När jag var 10 år. Då började egentligen resan, denna långa resa mot albumet. Egentligen startade allt när jag råkade höra Kraftwerks “Radioactivity” som liten. Sedan dess har jag varit fast i ett elektroniskt och melankoliskt universum. Och där och då började jag, liksom på ett omedvetet plan, att skriva på det här albumet. Sedan har jag blivit både äldre och visare (men ibland dummare) så jag har omprövat det mesta. Har gått igenom en mängd olika musikaliska faser och till slut kommit fram till vad jag verkligen gillar.
– Jag har även spelat i flera indieband under årens lopp som släppt album. Men sen blev den här sologrejen både ett sätta bryta det soundet och som en motreaktion på hela bandkonstellationen. Men lite mer konkret så började jag på allvar att få ner sångerna på pränt för drygt tre år sedan.
Har du några favoritlåtar på skivan?
– Skulle nog säga “White Bear” så här på rak arm. Kanske för att den skrevs sist. Gillar det enkla och nakna i den låten. Och mörka. Men det är den i och för sig inte unik med att vara. Hela skivan är mörk. Mörkare än jag trodde den skulle bli. Men det finns också mycket energi på albumet. Två av de mer driviga låtarna är “Aries” och “High Blood Treasure”, där melodierna verkligen också får ta plats. Det gillar jag. Gärna när flera melodier går i varandra. Har väl blivit lite av mitt signum.
Berätta om dina inspirationskällor?
– De är väldigt många. Rent musikaliskt så har jag alltid älskat elektronisk popmusik, från Orchestral Manoeuvres in the Dark till TR/ST, Trentemøller och Luke Abbot, men också singer-songwriters som Leonard Cohen, främst när det kommer till texterna och enkelheten. Men jag älskar också smuts och stök, som Sonic Youth och Brian Enos tidiga verk. Och sedan min absolut största källa till eklektisk inspiration: David Bowie.
– En annan stor inspirationskälla är film. Tänker väldigt mycket i bilder och filmsekvenser när jag skriver musik. Älskar regissörer som verkligen utmanar, som Gaspar Noé och Michael Haneke. Den kompromisslösheten är något jag egentligen eftersträvar rent konstnärligt.
Idag är det releasefest på Taverno Brillo. Berätta om magkänslan?
– Magkänslan är mycket god måste jag säga. Hoppas jag inte jinxar något nu bara. Haha. Men det har varit så mycket jobb med den här skivan så det är lite varning att man liksom projicerar allt på den här releasefesten. Oavsett hur själva framträdandet går så kommer jag vara en mycket glad och stolt man idag. Men jag kommer ge allt för jag har verkligen längtat efter den här dagen då albumet äntligen ska släppas.
