Lördagskvällen i Göteborg bjöd på massor av fin livemusik så jag komponerade en egen liten festival i kvarteren runt Stigbergstorget. Regnet hade dragit vidare och det var en vacker höstkväll som välkomnade mig när jag promenerade uppför backen till Fyrens Ölkafé.
Klubb Naja och Fyrens Ölkafé stod som värdar vid mitt första stopp och det var en härlig stämning i lokalen när jag kom dit strax före sju.
Jag gillar postrock och She Sees inledde kvällen strax före halv åtta. Jag har inte sett dem tidigare, men lyssnat lite på deras album Sakernas tillstånd som släpptes tidigare i år. Det var sex musiker på scenen från start och de inledde med ”Häxmässa”. Den stora ljudbilden tog tag i oss omgående och cellon var tongivande. Dessvärre gick den sönder efter ”Häxmässa” och då försvagades ljudbilden rejält. Som tur var kunde cellon lagas och kunde användas i slutet av den halvtimmeslånga spelningen. Jag vill absolut höra mer av She Sees i allmänhet, och cellon i synnerhet, framöver.
Programmet på Fyrens fortsatte med psychrockbandet Toad Venom som hade releasefest för det fina debutalbumet ”EAT!”. Det släpptes egentligen redan i juli, men först nu är de fysiska plattorna klara och det är ju en väldigt god anledning att fira. Trots att bandet släppte debutsingeln Three Hearts så sent som i fjol har jag redan hunnit se dem några gånger och det är ett band som verkligen gjort stora intryck. Tyvärr gick de på scen lite senare än annonserat så jag hann bara se början, men det jag hann uppleva var riktigt bra. De sex musikerna inledde med ”Swirling Hands” och den sista låt jag hörde var härliga ”When They Leave” efter ungefär tjugo minuter.
Jag tog mig snabbt till Café Hängmattan där livefesten fortsatte. Göteborgsbandet Givana hade precis gått på scen när jag kom dit strax före halv nio och de fem musikerna bjöd oss på en härlig stund. Redan i inledningen konstaterade sångerskan Anastasia Grivogiannis att det var mysig stämning i lokalen och det var det verkligen. Givanas musik har något särskilt, oavsett om det är engelska eller svenska texter. Mixen av Vendela Neijs underbara poesi, Anastasias fantastiska sång, Pablo Copas snygga gitarrslingor och den stabila rytmsektionen är strålande. Avslutningen med ”Bränna broar”, ”Darling” och extranumret ”Katharsis” var magnifik och publiken jublade.
Den australiensiska trion Greatest Hits har hunnit släppa några singlar och EP och de avslutade min lilla festival. De har inte bara ett briljant bandnamn utan har även hittat ett väldigt speciellt och lyckat sound åt neo-psykedeliahållet. Trion gick på scen strax efter halv elva och inledde med ”Growler, a Little Bit of Everyone”. De gick rakt ut i publiken, ställde sig på rad och gjorde benböjningar! Det var otippat och kul och satte redan från början nivån på konserten som stundtals påminde om ett spexigt gympass. Musik kan ibland ha en magisk funktion att sprida glädje och det var denna trio väldigt duktiga på trots att de brottades med en del tekniska problem. Bland låtarna var det främst ”Human Zoo” och snygga ”Trying” som stack ut och den sistnämnda avslutade min lördagskväll på Hängmattan strax efter halv tolv då jag var tvungen att ta mig till ett tåg och åka hem.
Någon hade skrivit ”Den bästa motionen är ett glädjeskutt” på en vägg och jag upplevde det just då som en bra sammanfattning av kvällen. Jupiter lyste starkt bredvid månen på den mörka oktoberhimlen medan nattfjärilarna flög som mörka skuggor i lördagsnatten.
