Ponte Pilas – Old Enough To Know Better

Ponte Pilas pumpar in nytt blod i den vacklande brittiska indierock-scenen med sitt nya album Old Enough To Know Better. Den första kontakten jag fick med bandet var när jag såg den energiska skotten och sångaren Calum Bolland springa fram och tillbaka på en av scenerna på festivalen Live at Heart i Örebro. Spelningen innehöll mycket humor samtidigt som den erbjöd brittisk rock n’ roll i världsklass. Bakom frontmannen Calum hittar vi tre lika humoristiska musiker från Ecuador. Ja ni hörde rätt, vi pratar alltså om en skotsk-ecuadoriansk kvartett som utgår från Berlin och spelar typisk brittisk indierock.  

Bandet började sitt turnerande 2017 på riviga rockklubbar runt hela världen men släppte inte sin första singel förrän 2019. Två år efter det första släppet kom EP:n So It Goes som innehåller det jag kallar en hitlåt, ”Tinderbox”. Låten tacklar problemet med klimatförändringar och hyllar rörelsen Fridays for Future som Greta Thunberg startade 2018. Ponte Pilas är en punkig röst för ungdomen som ropar ut efter social rättvisa och markerar problem i samhället. 

Det nya albumet Old Enough To Know Better rör sig från Ponte Pilas sprakiga ljudbild och brittiska underground-känsla. Detta görs inte på bekostnad av kvalitet, utan tvärtom, bandet skapar vackra arrangemang som blandas med influenser från indierocken. Albumets namn är en referens på det brittiska ordspråket: ”Old enough to know better but young enough to do it anyways”. Uttrycket beskriver väl vilken känsla Ponte Pilas försöker förmedla med sitt nya album, något de också lyckas med.

Första låten ”Breakfast of Champions” kastar en in i albumet och skiftar mellan tunga gitarrlick och energiska refränger. Ljudet Ponte Pilas är igenkända för startar skivan där en bakfylla beskrivs med illaluktande dofter och cigaretter till frukost. Jag finner paralleller till ungdomens odödlighet och Yngwie Malmsteens uttryck ”How Can Less be More, More is More?”. I sista versen kommer bandets ecuadorianska rötter fram då en välbalanserad frukost beskrivs på spanska.

Efter första låten tar albumet en lugnare vändning med ett mer avslappnat gitarrsolo i låten ”Vegetable Soup” och vackra stråkarrangemang i låten ”Rue Britannia”. ”Vegetable Soup” har teman av humor genom hela låten men går igenom ett allvarligare ämne, att acceptera att man börjar bli vuxen. Jag kan tänka att inspiration har hämtats från Mac Demarco som ofta behandlar seriösa tema med humor. Även gitarrlicket påminner om Demarcos musik.

Den samhällskritik som Ponte Pilas tidigare uttryckt märks av i flera av låtarna och ”Rue Britannia” är en av dem. I låten kritiseras de underliggande maktstrukturerna i England. Calum använder sin röst genom att låta den bryta och gå sönder för att visa sin passion och sina känslor. En annan låt som står ut på albumet är ”The Truthrider” som handlar om karaktären Ed som låter som att han är plockad direkt från Frank Zappas värld. Ed som går under användarnamnet The Truthrider på internet bor hos sin mamma, handlar kryptovaluta och lyssnar på Joe Rogan. Låten målar upp en bild av dagens samhälle skriven på ett smart samt komiskt sätt.

Old Enough To Know Better är ett fantastiskt coming of age-album som går igenom processen att växa upp. Albumet består av regelrätta hits och en professionell ljudproduktion. Låten ”Existential Cigarette” är min personliga favorit som även visar upp den nya riktningen som bandet har tagit. Albumet avlutas med de riviga punk- och rocklåtarna ”San Ignacio”, ”Better off” och ”Impatient”. Som röken som lägger sig efter ett rockigt gig ramar den sista låten ”Berlin Is Gonna Be the Death of Me” in albumet på ett melodiöst och vackert sätt.

Till skillnad från Ponte Pilas tidigare musik så visar det här albumet på hur de har mognat som artister och musiker samtidigt som de behåller sin humor. Old Enough To Know Better är ett album som jag definitivt kommer ha i lurarna ett bra tag framöver.

[Pianola Records, 26 augusti]


7