Pustervik är en av de mest klassiska Stay Out West-scenerna och det är alltid maxat med människor. Årets upplaga är inget undantag, men under första timmen är det relativt glest och inledningsakten Girl Scout får nöja sig med en bråkdel av de som anländer till huvudnumret Ty Segall. En bokning som passar perfekt för denna lokal.
Girl Scout är ett svenskt indieband i klassisk stil och de skämtar om att publiken aldrig fått chansen att höra dem – wow har nämligen lagt upp ett annat band med samma namn på sin Spotify-kanal. De har helt enkelt inte släppt något än – trots detta gör medlemmarna ett storstilat förstaintryck och det går bland annat att dra paralleller till hyllade Snail Mail.
Efter denna konsert blir det mer problematiskt – i samband med hypade Natalie Bergman på övervåningen blir det okristligt trångt. Publiken förvandlas till packade sillar, för att använda ett uttryck som passar en hamnstad som Göteborg. Bergman, som är baserad i Los Angeles, gör dock ingen besviken. Hennes 60-talsinfluerade låtar, med religiöst tema, skapar en avslappnad stämning som imponerar. Medryckande “I Will Praise You” bubblar av energi.
Ty Segall avrundar torsdagskvällen på klassiskt rockmanér med ett sound som får publiken att skapa moshpit efter moshpit och det är tur att trumhinnorna får vila i samband med de lugnare låtarna.
Segall är en fantastisk gitarrist och kompbandet Freedom Band, med Mikal Cronin i spetsen, är minst sagt samspelta. Ljudbilden är tung, musiken tillåts att sväva ut och huvudpersonen ger ett hängivet intryck. Detta är ingen självklarhet för en artist som turnerat världen över i flera omgångar.
Personligen är detta tredje gången som jag upplever Segall sedan jag såg honom första gången på Truckstop i tidernas begynnelse. Dagens spelning går inte till historien, men som rockkonsert bjuder kvällens gig på allt som en kan önska sig. Mycket gitarrer.
