Stockholmsbaserade Then Comes Silence är tillbaka med sjätte fullängdaren Hunger – ett mycket starkt album som för deras gotiska postpunk i en ljusare, något mer traditionellt rockorienterad riktning. HYMN passade på kolla läget.
Om en vecka gör Then Comes Silence sin enda Sverigespelning i sommar på Subkultfestivalen.Till hösten bär det iväg på första USA-turnén! HYMNs Anton Lindskog ställde några frågor till sångaren, basisten och låtskrivaren Alex Svenson och trummisen Jonas Fransson.
Senast vi hörde från Then Comes Silence var i samband med coverprojektet Horsemen häromåret, som ni då beskrev som en studie inför nästa skiva. Hur har det projektet påverkat nya Hunger?
Jonas: – Oj, det vet jag inte… Men det är alltid kul att grotta ner sig i andras låtar. Ofta leder det till nya idéer så det har säkert satt sina spår på Hunger.
Alex: – Ja, det har det definitivt. Kanske inte soundmässigt men lekfullheten och sättet att arrangera har vi tagit med oss till Hunger. Men det handlade inte om att kopiera från andra. Det var en studie i andras verk och hur de har gjort musiken. Lite som när jag gick på konstskola. Då fick man bland annat göra parafraser och pastischer av andras verk.
Promotexten beskriver Hunger som ett ljusare album jämfört med föregångarna, vilket jag håller med om. Vad har fört er i den riktningen?
Jonas: – Vi har ofta en tanke, eller ett tema, på hur nästa skiva ska låta redan innan låtarna är klara. Jag tror det är bra för Alex, som skriver låtarna, att ha en röd tråd. Det hjälper att hålla ihop så att det inte blir för spretigt och det blir även mer intressant. Förra skivan Machine (2020) var kall och nu ville vi göra något mer organiskt.
Alex: – Jag kände tidigt, när vi började jobba på Hunger, att media gör ett bättre jobb på att måla upp en mörk och oförbätterlig värld. Lite mer tröstlöst än vanligt. Rädsla och ångest har alltid gett fler klick, delningar och lajks, men i och med pandemin och allt där till fick det våra hjärnor att svälla upp. Man kan inte hantera så mycket mörker på en gång.
-Inte så att våra låtar nu handlar om solsken, saft och bullar bara för att plattan är något ljusare än de föregående. Den har ändå sin beskärda del av ångest och depp. Så alla kan vara lugna.
“Den här gången har även politiken och hanteringen av egna misslyckanden genom livet fått lite mer plats”
Kan ni nämna något som inspirerat Hunger?
Alex: – Egentligen samma som alltid. Döden. Fast den här gången har även politiken och hanteringen av egna misslyckanden genom livet fått lite mer plats.
Ni har bytt label igen och ligger nu på relativt nystartade Nexilis. Hur hamnade ni där?
Alex: – Vi ligger fortfarande kvar på Metropolis också, som har hand om Nordamerika med omnejd. Efter att Nuclear Blast bytte ledning och att ägaren Markus Staiger lämnade bolaget, flyttade vi till tyska SPV/Oblivion som gav ut Machine 2020. Men efter att corona stökat runt bland många företag inom nöjesbranschen valde vi att följa vår A&R till nystartade Nexilis, som tar hand om vår musik i övriga världen utöver Nordamerika.
Vad har ni för förväntningar inför höstens USA-turné?
Jonas: – Vi har länge velat, och planerat, turné i USA så det är fantastiskt roligt att det äntligen blir av. Och det kommer att bli fler vändor framöver.
