
Den 16 juni besökte Boy Harsher återigen Stockholm under den pågående världsturnén med The Runner. HYMNs Louise Rydin var på plats och har recenserat spelningen.
Ett fullpackat Debaser Strand. En spänning som vilar över den mörkbelagda lokalens publikhav. Uppmärksamheten förhöjs, ljuset släcks och rökdimman tätnar i samma stund som Augustus Muller gör entré. I fullt motljus och omhuldad av ett kallt blått sken drar han sedan igång de tunga monotona tonerna till ”The Ride Home” som direkt dränker lokalen i ett suggestivt hav av cinematiska, nattliga ljudbilder. Jae som strax därefter beträder scenen ackompanjerat av publikjubel, viskar fram sina textrader med sin lätt släpiga röst.
Det är alltså paret Jae Matthews och Augustus Muller från den elektroniska duon Boy Harsher som står framför mig på scen. Den Northampton-baserade darkwaveduon vars musik inte bara känns filmisk – utan faktiskt är filmisk. Både Jae och Augustus, eller Gus, som han kallas, är före detta filmstudenter och startade Boy Harsher som ett konstprojekt där Gus från början tonsatte videor som Jae hade filmat på VHS-kassetter.
Sedan 2014 har de satsat fullt ut på musiken, där soundet genomsyras av mörka synthar, klubbig electropop och Jaes ömsinta stämma. Medan duons tidigare verk består av låtar skrivna för klubben så tar senaste albumet The Runner en annan riktning som ett soundtrack skrivet för den skräckinfluerade film som paret skapat under pandemin – och det just nämnda inledande numret under kvällen är ett spår från filmen.
Kvällens huvudakt föregås, icke att förglömma, av den danska supportakten Mini Esco, vars experimentella dansmusik blir till en klart godkänd uppvärmning, där han vaggar oss in i ett förberedande danstillstånd.
Under Boy Harshers set håller jag mig längst fram vid scenkanten vilket visar sig vara ett säkert kort för att få beatsen att integrera ordentligt med kroppen. Bakom rökdis och kulörta laserdimmor skymtas de båda medlemmarna där Gus hanterar synthar, MIDI-controllers och samplers, och Jae som förför oss med en emotionell stämma som stundtals brister ut i high-pitchade skrik.
Hon ger ett avslappnat, bakåtlutat intryck på scen, iklädd slitna jeanshorts och växlar mellan en mystisk, allvarsam blick till att stundtals spricka upp i ett lekfullt leende. Ett i övrigt sparsamt mellansnack inleds med ”we play dance music, so if you like dancing, it’s welcome”. Vi i publiken har inget emot mörk dansmusik, intygar vi tidigt genom att förvandla lokalen till ett dansant gungande hav – ett svettigt klubbmörker som sprider ut sig i lokalens alla tänkbara hörn och som dominerar giget igenom.

Det som Boy Harsher lyckas så fenomenalt med, är kombinationen av den dansvänliga popiga electron som paras ihop med det sorgsna skimret, vilket gör musiken till något mer intensivt och olycksbådande. Den mörkt paketerade musiken slår onekligen an en alldeles särskild vibe som vid varje lyssning får mig att vilja dansa hejdlöst till spår som ”Lost” och ”The Look You Gave (Jerry)”.
De just nämnda två spåren från Careful tillhör mina personliga favoriter och saknas till min besvikelse i kvällens repertoar. Den avsaknaden motarbetas tämligen väl av en i övrigt klanderfri setlist som alternerar gammalt med nytt, och kryddas med en intim tolkning på Chris Isaaks ”Wicked Game”. Beatsen som skär igenom rökhavet i ”Tears” och ”LA” får endorfinerna att skjuta i höjden, och ingen hejd råder på varken publikens rytmiska moves eller svettdroppande pannor.
Gus distinkta slag och monotont nickande huvud ter sig stundtals som en motor som mekaniskt driver fram låtarna med kroppens träffsäkra rytm. Då och då plockar han fram vad som liknar en sorts radiomic, samt det egenkomponerade instrumentet ”The Shaker” som skapar kalla, råa texturer i ljudmassan. I avslutande numret ”Pain” går han totalt loss med ”The Shaker” som skakas febrilt parallellt med att Jae på psykedeliskt manér klämmer ur sin sista kraft i rösten.
Jag lämnar den dystopiska klubbatmosfären med kondens i taket och memorerar spelningen inom kategorierna ”högintensiv” och ”bländande”. Jag var definitivt på rätt plats ikväll.