Spanska ordet real kan betyda både verklig och kunglig.
Detta motsägelsefulla ord är centralt på Camila Morenos senaste album Rey (kung) som alldeles nyligen utsågs till bästa skiva på Premios Pulsar, den chilenska grammisgalan.
Morenos musik är en dansant, futuristisk blandning av rock, electrónica, folk och urban musik.
På det här albumet har hon även närmat sig reggaeton, en musikstil som är starkt förknippad med sexistiska texter.
Men inte här. Morenos budskap är tydligt redan från start, vi bränner ner kungariket. Men då behöver alla vara med.
”No seas cobarde por favor. Donde están mis hermanas, sin ellas estoy perdida.”
Budskapet och tonen är delvis dystopisk, men med blicken stadigt framåt. Öppningen med ”Quememos el reino” hämtar kraft från de gigantiska 8M-manifestationerna i mars 2019, där kraften var total och kollektivet Las Tesis performance ”Un violador en tu camino” spreds över världen.
Moreno har en hel del gemensamt med artister som Francisca Valenzuela i sin övertygelse om den kvinnliga kraften.
Medan Valenzuela sjunger om att bygga upp något nytt tillsammans i låtar som ”La fortaleza”, visar Moreno att vi först måste riva ner det gamla.
Riva ner av ren ilska, absolut, men lika mycket av nyfikenhet, kärlek, lust och passion.
Låt inget stå i vägen. Framförallt inga våldtäktsmän eller självutnämnda kungligheter, som frågar vad du hade på dig, vad du hade druckit eller varför du var på just det stället, på precis det ögonblicket.
I Morenos värld finns ingen självklar motsättning mellan reyes (kungligheter) och villanos (skurkar). ”Hice mi amor llorar” handlar om att såra den som betyder mycket. Låten visar en mer lågmäld sida, som i Morenos tidiga album.
Tårarna kommer också i ren frustration i ”Comer llorando”.
Men framförallt strålar albumet Rey av kraft. Moreno hämtar kraften från sitt uppvaknande Chile, både politiskt och sexuellt, men också från ikoner som PJ Harvey, electronica som Boards of Canada och feminister som Judith Butler. Det går också att ana Björk och Massive Attack bland de mer dansanta spåren.
I ”Déjame” väntar vi nästan på Mon Laferte, som tidigare har legat närmare det romantiska, men som med sina senaste album söker samma realidad (verklighet) som Moreno.
I den nya chilenska regeringen är majoriteten av ministrarna kvinnor, på musikscenen är dominansen total.
I titelspåret ”Rey” sjunger Moreno att hon kan bli din kung. Verkligare än så blir det inte.
’Rey’ släpptes i augusti 2021
