Tiderna kommer alltid att förändras. Men i en tid där världen eftersträvar nya tider där tiderna var som förut är Kendrick Lamar en sådan person som har varit under ständig förändring. Det är inte svårare än att lyssna på hans skivor och höra att stilarna har varierat. Det som skiljer honom från många andra artister är att allt verkar vara ett medvetet val istället för att bara haka på en trend.
Den nya discodoftande ”The Heart, Part 5” är inget undantag. Det är nästa variant av honom och han tar hjälp av Marvin Gaye för att understryka sin poäng. En del i sitt eget övergripande narrativ.
För det är hans förmåga att berätta historier som skiljer ut honom. Han avslöjade efter ett långt tag att hans förra skiva DAMN var meningen att man skulle lyssna på baklänges. Då avslöjades historien av vad den handlar om. Men låt för låt är DAMN fortfarande ett mästerverk. Det finns goda anledningar till varför den sitter inne på ett Pulitzer-pris för musik och förmodligen är det så att om den kommande skivan Mr. Morale & The Big Steppers kommer att ligga bra till för att kandidera om ett nytt.
Det är även här som Kendrick skiljer ut sig från mängden. I den rådande populärmusikkulturen där det ytliga budskapet är det som gäller, är det förmodligen inte många som tar sig tid att i förbifarten verkligen lägga ner tid på vad det är han faktiskt försöker att säga. De kolsvarta berättelserna om vad vi priviligierade människor aldrig kommer att få uppleva, är en overklig verklighet. Sådant som gemene man inte klarar av att höra för att det är för jobbigt att hantera.
Men det är också så man bäst uppskattar en god historia. Kendricks berättelser är inte i en öppen Cheva i Compton. Det är med uppvevade rutor, där dina värsta mardrömmar spelas upp om och om igen, där du inte vet om dina vänner är vänner eller om de är ute efter dig. Där du när som helst kan få en kula i ryggen för att du korsat fel gata… och då pratar jag bara om just den här låten.
Kendrick Lamars musik gör ont. Även om han berättar historier som vi, gemena lyssnare, inte kan leva oss in i, kan vi fortfarande översätta dem i metaforer. Men lätt är det inte.
”The Heart Part 5” är en svindlande resa överallt och jag var tvungen att söka upp den på Genius för att verkligen förstå vad det är han försöker säga. Men inte ens då kunde jag följa med. Det är en invecklad, komplicerad, vansinnigt snurrig, våldsam och blodig historia som Kendrick Lamar förmedlar. En litterär inblick i ett samhälle där de flesta av oss aldrig skulle klara oss. En verkligen där Boyz n Da Hood inte bara är en film utan i allra högsta grad verklighet.
Om du bryr dig är ”The Heart Part 5” tortyr. En inblick i en verklighet där humanitet kommer i sista hand. Så många självupplevda och bisarra historier om mänskligheten där vi undrar om de som får vara narrar i narrativet verkligen existerar. I videon ser vi honom förvandlas till olika kända karaktärer för att illustrera. Kanye, Kobe, OJ och när raden ”hurt people hurt more people” kommer, förvandlas han till Will Smith som nästan plågsamt länge får vara kvar som en DeepFejkad Kendrick.
Om du lyssnar tillräckligt hårt på vad Kendrick Lamar försöker säga finns där en berättelse om oss alla. Bara vi tar hans historier, skruvar till dem så de passar vår vardag, och där kommer vi att märka att det stämmer på oss också.
Jag har inte ens avhandlat hur musiken låter. Det låter disco, 60-talsfunk och soul. En liten blinkning tillbaka hans tidigare alster och det låter väldigt mer annorlunda än på DAMN.
Kendrick Lamar är ett steg före alla andra. Kendrick Lamar är bättre än alla andra. Det räcker med att höra den första raden i första versen.
”I come from a generation of pain, where murder is minor”.
Kendrick Lamar är en artist som lägger ner mer tid på historien och vad han vill säga än alla andra. Jag är så omåttligt exalterad över hur berättelsen fortsätter och vad Mr Morale & the Big Steppers har att komma med.
