Det var en härlig vårvinterdag i Göteborg, solen skönk långsamt ned i västerhavet och färgade himlen rosaröd medan den mörkare fredagskvällen bjöd på livemusik. Gösta Berlings Saga stod på programmet och Selma Lagerlöfs klassiker från 1800-talet lever vidare även inom musikvärlden. Med sex studioalbum i bagaget är Stockholmsbandet sedan länge ett klassiskt inslag på den progressiva rockscenen.
Det var ett härligt sorl på Nefertiti när jag kom dit strax före halv åtta. Tegelvalven var dunkelt belysta och över scenen lyste det främst i blått och rött medan Circles fina ”Terminal” spelades från DJ-båset. Klubb Fauna stod som värd och kvällen bjöd på två set, cirka 40 minuter långa.
Vid åttatiden gick de fem musikerna på scen och inledde med att spela låtar från den senaste plattan Konkret Musik (2020). Det var ofta stora ljudbilder som stundtals tog tag i oss ordentligt. Framför allt ”Closing Borders”/”To Never Return” var strålande.
Det blev paus och sorlet tog över. En stund senare gick Gösta Berlings Saga på scen igen och spelade äldre låtar. Jag gillar verkligen långa instrumentala låtar med stora ljudbilder. Det kan till exempel kallas progressiv rock eller postrock, men ibland kan jag uppleva att det blir lite enformigt. I fredags upplevde jag en väldigt bra konsert, med fantastiskt ljud, men det blev faktiskt lite enformigt på slutet.
Det gjorde dock inte så mycket när det andra setets stora höjdpunkt, ”Fort Europa”, skapade magi i den vackra lokalen. Sådana stunder är värda guld.
Det är härligt att många musikklubbar har kommit igång igen och det ska bli spännande att följa Nefertitis och övriga Göteborgsklubbars program framöver. Nu är det musikvår igen.
