
Idag släpps nystartade Years första singel. Låten präglas av lust, kravlöshet och lite mer rovdjur än sällskapshund jämfört med vad medlemmarna släppt i tidigare projekt. HYMN har pratat med Anna Levander och Elina Bygdén.
Years bandmedlemmar kände redan till varandra när båda började på programmet för studie- och yrkesvägledare. Anna var lite vilse i beslutet att läsa utbildningen men när hon hörde att Elina gjort samma val kändes det bättre.
– Jag visste vem Elina var, jag tyckte att hon var cool. Då sa jag bara ja, då är jag inte ute och cyklar så mycket.
Vi ses på uppropet, skrev Anna online och sedan dess har de hängt. Att hitta till musiken föll sig naturligt eftersom att de båda kände till varandras bakgrund inom den.
– Vi surrade mycket om det, vi borde bara dra och kravlöst sitta i replokalen, säger Elina.
– Det finns en lekfullhet i projektet, att det inte ska behöva vara att man går dit och känner att man måste prestera. Nu ska man ha kul och kanske lära sig någonting, säger Anna.
Tidigt i Håkan Hellströms solokarriär frågade Liv-Marit Bergman under en intervju för Darling vilket djur Håkans musik var. Han svarade att det var en ganska klen hund utan päls. Ouppfostrad, också. Liv-Marit förtjänar pris för att ha frammanat det svaret och kredd för att frågan återanvänds. Vilket djur är Year? Anna och Elina skrattar lite och funderar en stund. Som individer är båda golden retrievers, säger de, men musiken är lite annorlunda.
– Kanske en golden retriever med ett nithalsband, säger Anna.
– Eller en golden retriever som är korsad med en panter, säger Elina.
– Exakt! Precis!
Båda har bakgrund i andra konstellationer, Anna i Dolce och Elina i Katohjärta. Det verkar vara i övergången från dessa till det gemensamma projektet som nithalsbandet kommer in.
– Det är ju lite hårdare, säger Anna.
Inför första repan tillsammans säger de att de drack julmust och lyssnade på Stevie Nicks ”Stand Back”. Utöver Nicks och läsk inspireras de bland annat av Joy Divison, New Order och TOPS.
– Vi har lyssnat på mycket olika musik men vi tycker att samma saker i andra band är bra, basgångar och sådär, säger Elina.
– Snärtig bas, luftigt, lekfullt, säger Anna.
Den nya singeln ”Strangers in Paradise” kom till redan där, första gången i replokalen. Textmässigt handlar låten om en sorgeprocess.
“Vi har lyssnat på mycket olika musik men vi tycker att samma saker i andra band är bra, basgångar och sådär”
– Den handlar väl om att hantera sorg. Att vara främmande och främling inför både det okända och det man en gång har känt, säger Elina.
Anna säger att frågan om textens betydelse är Elinas fråga. Båda menar att de kompletterar varandra men att Annas fokus ligger mest i produktionen och Elinas i texterna. Samarbetet känns naturligt.
– Som nyss. Vi påbörjade en ny låt. Jag hade gjort en basgång och så är det som att du direkt lägger en gitarr på första försöket och jag säger fy vad bra och du säger ja jag spelar Elina-ackorden. Vi fattar att här hittar vi det, säger Elina.
André Sandström (INVSN) har lagt percussion och diverse vänner har bidragit med stöd inför den tålamodskrävande processen. I övrigt är bandet self made.
– Från text till mix till allt, säger Anna.
Genom hela intervjun återkommer Year till vikten av att låta saker ta tid och att lägga fokus vid att ha kul snarare än vid deadlines och förväntningar. Framtiden för det nya bandet diskuteras därför inte i detalj, Anna säger att de tar det som det kommer. Bandets kärna är kravlöshet och av ”Strangers in Paradise” att döma, tillsammans med den varma stämningen mellan medlemmarna, är det ett lyckat koncept.