Med sin instrumentala, gotiska och experimentella version av postrock har My Beloved, sedan 25 år tillbaka, en helt egen plats i Köpenhamns underjord. Genom åren har de samarbetat med medlemmar från akter som Current 93 och Psychic TV. Idag släpps sjätte albumet Tarnish på egna labeln Vicious Records. HYMN ställde några frågor till bandet.
Hade ni en tydlig idé på förhand om vilken musikalisk riktning ni skulle ta med nya albumet Tarnish?
– Egentligen inte. När vi spelade in föregångaren Echoes Over Voices (2017), ville vi göra ett album som skulle funka bra att spela live. Därför blev den lite tyngre och ”noisigare” jämfört med Soil (2012), som var mer experimentell och lågmäld.
– När vi började spela in Tarnish hade vi med oss sju färdiga kompositioner in i studion. Resten gjorde vi klart under inspelningarna. Vi ser alltid till att det finns utrymme att experimentera och spela improviserade jamsessioner, för en del magi kan vi endast skapa på det sättet. Våra improviserade partier låter ofta som arrangerad musik och efteråt lär vi oss spela dem så att vi kan återskapa dem live. Vi spelar in oss själva nästan hela tiden när vi repar och väljer sedan ut de bästa delarna som vi bygger vidare på.
– Inför Tanish hade vi ingen särskild agenda, utöver att plocka ut det material som lät bäst och som vi alla kunde samsas kring. Målet var att skapa ett dynamiskt, expressivt och framför allt ett intressant album.
Kan du nämna något som inspirerat Tarnish?
– Svårt att säga. Vår musik är ett resultat av intuition, känslor och av vår dagsform. Så kommer det alltid att vara och därför är det svårt för mig att peka på något särskilt. Resultatet är alltid överraskande, även för oss själva.
My Beloved har funnits i 25 år nu. Vilka är de största utmaningar ni har stött på som band under den här perioden?
– 25 år är länge och det har hänt väldigt mycket under den tiden. En av våra största motgångar var när vi släppte vårt tredje album Force Feeding Love (2008). Vi hade lagt ner mycket tid på det albumet och hade förhoppningar om att den skulle kunna bli vårt genombrott och ta oss ett steg framåt i karriären. Men när vi släppte plattan fick den betydligt mindre uppmärksamhet jämfört med våra två föregående album.
– Ett år senare bestämde vi oss för att ta en paus från bandet. Totalt varade den i ett år och det är enda längre uppehållet som vi har tagit från My Beloved. Till en början var vi osäkra på om vi skulle fortsätta men när vi började spela ihop igen fanns inte längre några tvivel. Vi hade verkligen inte kunnat göra den musik som vi gör tillsammans i någon annan konstellation. Någonstans där kom vi också att acceptera vilken typ av band vi år och vad vi har för roll i musikindustrin. Sedan dess har vi aldrig kompromissat.
– Med det sagt så har vi också upplevt att vår fanskara, med åren, vuxit runt hela världen och att vi blivit respekterade för den musik som vi gör. Nu känns det väldigt tillfredställande att titta tillbaka på vad My Beloved har vuxit fram till.
”Nu känns det väldigt tillfredställande att titta tillbaka på vad My Beloved har vuxit fram till”
– Sedan är det såklart också utmanande att fortsätta skapa intressant musik. Man måste akta sig för att inte upprepa sig själv. Att göra instrumental musik gör inte den uppgiften enklare.
Genom åren har ni främst spelat i Europa men 2018 gjorde ni en kort turné i Kina. Hur gick det till?
– Vi blev kontaktade av två bandbokare från Kina. De hade upptäckt oss via Bandcamp och ville att vi skulle komma över och göra några spelningar. Det var en fantastisk upplevelse! De två killarna som bokade oss tog hand om logistik och allt annat så vi kunde fokusera på spelningarna. Totalt reste vi 2500 km från Beijing i norr till Zhenchen i söder, som ligger nära gränsen mot Vietnam. Jag hoppas verkligen vi får komma tillbaka någon dag.
Releasefesten för Tarnish blev uppskjuten till maj månad. Hur har pandemin påverkat planeringen i övrigt?
– Vår ursprungliga plan var att spela in Tarnish i mars 2020 men vår studio och replokal stängdes på grund av covid. Vi fick spela in i november samma år istället, vilket gav oss tillfälle att jobba lite längre på låtarna. Sedan stängdes studion igen, vilket gjorde att vi fick vänta med att göra klart gitarr och bas-delarna till mars 2021 och så påbörjade vi mixningen i månaden därpå.
– Sammantaget hade skivan kanske hunnit komma ut ett halvår tidigare om inte vore för pandemin. Å andra sidan skrev vi inte titelspåret ”Tarnish” förrän i oktober 2020, några veckor innan inspelningarna. Så det var tack vare covid som den kom med på plattan.
