Pandemin fortsätter att härja med full kraft, men plötsligt försvann restriktionerna och konsertlokalerna kunde öppna igen. Jag fattar inget av det där, men jag glädjer mig mest åt att det ges utrymme fullt ut åt livemusik igen. Fyra dagar efter det att restriktionerna släppte bar benen mig i riktning mot Stigbergstorget i Göteborg och relativt nya Skeppet. Det var en blåsig och ruggig lördagskväll.
Göteborgsbandet We Are Wood släppte det grymma debutalbumet Heaven’s People 2018 och tog omgående en viktig plats på den svenska psykedeliascenen. De var huvudrollsinnehavare på Skeppet och det var nog inte bara jag som tyckte att det var en skön känsla att få stå framför en scen igen. Det var ett härligt sorl i den dunkelt mysiga lokalen medan Beiruts fina ”Elephant Gun” hördes från DJ-båset och konserten kunde börja.
Bandet gick på scen strax efter nio och de psykedeliska takterna gungade igång redan från början. Vi bjöds på en härlig stund där de sju musikerna stod i ett vackert rött sken. Höjdpunkterna var många, men om jag bara väljer tre blir det ”Sils Maria”, ”Antelope” och grymma ”Leave”. Den sistnämnda inleddes mer lågmält än jag har hört den tidigare och det var väldigt snyggt. Det är även omöjligt att inte nämna de långa och härliga instrumentalpartierna som gör spelningar i denna genre så oerhört värdefulla. We Are Wood gav oss precis det vi ville ha.
Konserten varade ungefär en timme och utanför den gamla sjömanskyrkan tog vinden återigen tag i mig en stund senare. Någon hade skrivit ordet kärlek på en soptunna och jag fortsatte min promenad genom Göteborgsnatten.

