HYMN har som ambition att vara nätets nördigaste musikmagasin, men inte ens vi hinner fånga upp allt som släpps. Här kommer därför tre skivor som varken fått en recension eller plats på årsbästalistan, men som är väl värda att lyssna på.
Patrick Shiroishi – Hidemi
Gaman är den japanska termen för att bita ihop, att lida tyst och tålmodigt. Hidemi gör motsatsen – dörrarna slås upp och röster talar, ropar, väser och vrålar med, om, förbi och mot varandra. Stoltheten är omöjlig att missa, även för den som inte talar frijazz flytande.
B L A C K I E – Face The Darkness II
Det är inte förföljelsemani om man faktiskt är jagad. Det är inte jazz bara för att det finns en saxofon, men det är inte heller hiphop eller hardcore bara för att det har potentialen att ta livet av din morfar. Det är en exorcism, men det finns ingen garanti för att det bara är demonerna som drivs ut. Gör ett försök – se vad som blir kvar av dig.
Sallow – Cloud of Thought
Sallow reste sig ur tjärgropen, ruskade på urtidsdjursskruden och dundrade iväg över hedarna. Dumma lilla du som trodde att dinosaurierna dött ut. Det är så här det låter när Alice in Chains drunknar i kvicksand.
