Det var en riktig punkkväll i Göteborg med flera olika evenemang, och jag försökte trixa ihop flera spelningar på olika ställen, så gott det gick. Det känns som att punken har fått en renässans i Göteborgstrakten på senare år, men trots alla planer slutade allt med ”olika former av trubbel” på Pustervik.
Klassiska Showdown stod som värd och Showdown brukade alltid bjuda på härliga kvällar före pandemin. Jag tror att detta var den första Showdown sedan pandemin inleddes. Ett svagt blått sken lyste över scenen och Dead Boys klassiker ”Sonic Reducer” strömmade ur högtalarna.
Hjelle inledde kvällen och han släppte sin solodebut Högst medelmåttig 2016. Nu är han aktuell med sitt tredje soloalbum Det måste inte vara så här och han är även känd som sångare i det fina Malmöbandet Bäddat för Trubbel.
Hjelle gick på scen med tre medmusiker strax efter nio och inledde med ”Jag vill bara (dricka bir)” i blått sken och publiken var med på noterna från början. Kvartetten bjöd oss på en härlig halvtimme med en bra mix av nyare och äldre låtar. Det blev en perfekt start på kvällen med höjdpunkter som ”Får man dålig smak av att vara rik eller blir man rik av att ha dålig smak?”, ”Det brukar jag ha” och ”Maska”. Publiken jublade, skanderade ”Hjelle, Hjelle…” när det var slut och det mörka draperiet drogs för scenen i väntan på Trubbel.
Göteborgsbandet Trubbel brukar jag ranka väldigt högt bland landets punkband. De släppte sin debutsingel 2010 och redan då var det tydligt att det var något speciellt på gång. Därefter har det fortsatt med singel- och EP-släpp i ganska blygsam takt och bandet har ännu inte släppt något album.
Kvartetten gick på scen strax efter tio till tonerna av Cody Canyons ”Awaken” och självklart var även kören Makerz med så det var totalt åtta musiker på scen. Det var trångt på golvet i den fullsatta konsertlokalen när Trubbel inledde med härliga ”Snestegsvalsen” i rött sken som följdes upp av ”Gbg City” och det lät strålande från början. Pustervik gungade och det märktes verkligen att bandet spelade på hemmaplan. Dessutom var det grymt bra ljud hela kvällen.
Med höjdpunkter som ”Levande död”, ”Gör om gör rätt”, ”Sibirien” och avslutande ”Inget har hänt sedan sjuttiosju” gjorde det inget att det kändes som en liten svacka i mitten av spelningen. Det var en grym konsert där band och publik hittade någon form av vackert symbiostillstånd.
Trubbel lämnade scenen efter knappt en timme och publiken skanderade ”En gång till…” så att hela Järntorget skakade och kort därefter kom Trubbel tillbaka på scenen och avslutade definitivt med klassiska ”Här kommer Trubbel” i rött sken och publiken exploderade i dans. Det var en storslagen avslutning.
Bandet lämnade scenen och Motörheads ”Ace of Spades” fyllde rummet när jag långsamt rörde mig mot utgången. Utanför var det vinter och ganska mörkt och kallt, men vad gjorde det när helgen fick en så strålande inledning på Pustervik.
