Viktoria Ottosson: ”Jag har för många idéer”

Press

Göteborgsbaserade Viktoria Ottosson – drivande kraft bakom hyllade indiebandet Lesley – släppte nyligen debutsingeln ”sos candy”. En drömsk och DIY-inspirerad poplåt, färgad av atmosfäriska toner och skimrande melodier som ger musiken ett svävande intryck. Ungefär som att beskåda ett norrsken. Och på torsdag går det att höra denna låt live i samband med Klubb HYMNs premiärkväll på Kastello i centrala Göteborg.

HYMNs Daniel Andersson träffade Viktoria på Kastello för ett samtal om att spela live, solomusik och comfort food.

Vid en googling framgår det snabbt att comfort food, översatt till tröstmat, är en företeelse som fått allt mer utrymme bland matbloggar och receptintresserade de senaste åren. Varför detta intresse för matlagning? Svaret är helt enkelt att Viktoria utgått från detta ämne i samband med inspelningen av sin kommande EP.

Passande nog äger torsdagens spelning rum på Kastello – ett kafé som ligger i anslutning till Linnégatan. Cirkeln är sluten och mattemat når sin peak. Viktoria berättar dock att hon inte fick något svar av den lokala tidningen när hon pitchade idén.

”Jag mailade den lokala tidningen Hela Hisingen och tänkte att de borde vara taggade på det här”

– Jag mailade den lokala tidningen Hela Hisingen och tänkte att de borde vara taggade på det här. Men de svarade aldrig.

Viktoria funderar på att höra av sig igen och att den lokala anknytningen, där varje låt tagit sin inspiration från en plats på Hisingen, har ett nyhetsvärde som borde vara av intresse. Hon släpper dock tanken och påpekar att hennes idéer har en tendens att sväva fritt.

Har du svårt att bestämma dig för en viss inriktning?

– Jag har för många idéer, skrattar Viktoria. Det är så att jag är väldigt idéfylld, det är lite av ett problem.

Ligger problemet i att konkretisera en idé eller hur fungerar skapandeprocessen?

– När man har massor av idéer så blir det svårt att välja och det kommer hela tiden nya idéer. Ska jag lägga tid på detta eller ska jag lägga tid på detta? Vilken idé är viktigast, den bästa.

”Just de två orden hade jag haft sparade i hjärnan ett par år, haft det nedskrivet i en anteckningsbok”

När landade du i comfort food-tematiken?

– Just de två orden hade jag haft sparade i hjärnan i ett par år, haft det nedskrivet i en anteckningsbok.

Kan ”sos candy” ses som startskottet för temat?

– Jag kommer inte riktigt ihåg, men ”sos candy” var nog den sista låten jag skrev till skivan. Fast jag hade idén till låten först och att den skulle avsluta EP:n.

Hon fortsätter:

– Jag fick en tydlig tanke om att ha ett övergripande koncept, det vill säga comfort food. Sedan har jag fyra mindre koncept och alla har varsin sinnesstämning hämtad från respektive snabbmatställe. Det är inte så att dessa beskriver exakt att så här känns det att gå och köpa indisk mat, men att jag tagit ett minnesfragment från just den platsen.

– Det finns en låt som heter ”Sannegårdens Pizzeria” och den handlar mest om att vara trött på livet och den tomma trösten i att köpa pizza. Det finns fortfarande en tomhet kvar som man försöker fylla på något sätt.

Har du något speciellt knep när du skriver en text?

– Vad gäller textskrivande är det alltid en fin balansgång mellan det intuitiva och det analytiska. Det intuitiva är det som skapar magin. Det är viktigt att inte döma textfragmenten för tidigt, jag brukar därför försöka försätta mig i en öppen och intuitiv stämning och sedan fånga upp det som kommer ut. Ofta är det en fras som allting börjar med, som bestämmer vad låten ska bli och som jag bygger allt det andra runtomkring. För mig kommer alltid texten, i alla fall den första frasen, före musiken.

– Jag leker sedan runt med frasen och testar den mot många melodier, rytmer och ackord tills jag hittar någonting som avspeglar den poetiska meningen i texten. Sedan fortsätter jag bygga ut låten runtomkring det. Jag samlar ständigt på fraser, skriver drömdagbok, skriver ner saker folk säger, saker ur tv-serier, plötsliga tankar. De allra flesta lämnar aldrig anteckningsboken men vissa sticker ut och behöver bli till en låt.

Press

Är EP:n färdiginspelad?

– Ja, det är den.

Kom skivan till under pandemin?

– Precis. Det är så att jag går Musik och ljudproduktion på Musikhögskolan och skivan är gjord tillsammans med en klasskompis som heter Anders Hjälmås. Allt är färdigt och jag släpper den helt själv. Det är lite läskigt.

– Först gav jag ut singeln för att se hur det kändes och nu väntar jag på att släppa EP:n. Men jag har bestämt mig för att göra en video till ”sos candy” också. Det blir om några veckor och sedan kommer EP:n ut. Det blir en lagom kurva, konstaterar Viktoria.

– Den är med andra ord helt färdigmastrad, ligger och väntar. Jag ska göra färdigt omslaget också, det är alltid lite svårt.

Att det blev Anders som producerade skivan är mer eller mindre en slump.

– EP:n är från början en del av att skolprojekt vi gjorde i våras, där min klass producerade varandra. Så vi blev slumpmässigt tilldelade varandra men jag är väldigt glad att det blev just Anders för han förstod och förverkligade min vision. Vi gjorde EP:n nu i våras, helt på distans och bollade fram och tillbaka över nätet.

Berätta om EP:n. Börja med ”sos candy”.

– Det är en liten kärlekslåt. Den handlar om sommaren 2019 när jag var tillsammans med en kille. Vi hade väldigt mycket små grejer för oss, hittade på berättelser. Vi spelade mycket tv-spel, hängde på Ramberget. Det var ganska busigt, men sedan tog det slut, fast vi är ändå väldigt goda vänner.

”Alla minnena finns ju kvar och i låten vill jag hylla det vi hade”

– Alla minnena finns ju kvar och i låten vill jag hylla det vi hade. Men jag ville även få med det sorgsna, nostalgiska att det inte finns något kvar. På ett sätt längtar man ju tillbaka, men samtidigt vet jag att det aldrig kommer att bli som förut igen. Det var en sommar helt enkelt.

Viktoria berättar att SOS Candy är en godisaffär som ligger vid Vågmästarplatsen.

– Vi brukade ofta gå dit, så det blev en bra symbol. Köpte jättemycket godis.

Alla kan ju relatera till nämnda tema. De allra flesta har ju köpt godis tillsammans med ett ex. Detsamma gäller pizza. När du fick idén måste det ha varit som att få en snilleblixt?

– Jo, men det kände jag, skrattar Viktoria. Men också för att det fanns en geografisk koppling mellan platserna, samtliga ställen ligger som sagt i närheten av där jag bor.

– Det känns bra att temat är lätt att relatera till och det var en bra kreativ insikt att jobba på det här sättet. Jag har aldrig gjort något med ett sådant övergripande koncept, men det har varit väldigt givande.

Det är nog ingen slump att musiker sysslat med symfonioperor och allt där emellan. Och om du är en person med splittrade idéer måste detta var ett bra arbetssätt?

– Ja, precis. Det har varit lättare att hitta fokus. Och att det kan vara ett ganska trivialt eller banalt fokus. Snabbmat exempelvis. Ämnet är coolt också för att det är lite fult. Det blir fulsnyggt helt enkelt.

Viktoria flyttar fokus till inspelningssättet, som i likhet med textarbetet, varit ett nytt sätt att arbeta. All musik är tillskriven Anders, vars roll som producent haft stor betydelse.

– Det har varit ovant att helt släppa kontrollen. Jag har skrivit låtarna, och sjunger, men jag har inte gjort musiken. Och jag är van att ha ganska mycket kontroll. Men det har varit givande att släppa kontrollen och se någon annan ha den kreativa rollen, se hur Anders tolkar den här världen.

Anders har dock inte arbetat helt fritt.

– Jag har varit involverad i hur det ska låta, kommit med referenser och så.

Viktoria nämner bland annat Porches och Kurt Vile som influenser.

– Målet har varit att fånga mötet mellan det akustiska och det elektroniska. En semi-elektronisk värld. Musik som låtar som landskap och böljande kullar. Mycket space.

Press

Redan nu finns det planer på ett album, men Viktoria har inte hittat rätt ramverk än.

– EP:n har ju snabbmaten och den tydliga ljudbilden som Anders fixade. Det kommer nog inte att låta likadant nästa gång, det kommer nog att bli något annorlunda. Inget är ristat i sten.

Vi avrundar samtalet med att prata om att spela live. Alldeles nyligen gjorde hon sitt första sologig på Frilagret i samband med en informationsträff inför nästa termin av kursen Vem kan bli producent. I övrigt har det mesta handlat om Lesley.

”Vi spelade när det var den där lilla fickan i pandemin för ungefär ett år sedan”

– Jag har spelat med Lesley litegrann. Vi spelade när det var den där lilla fickan i pandemin för ungefär ett år sedan. Det var på Kajskul 46. Har även spelat akustiska gig, bland annat på Llama Lloyd.

Hur är det att möta publiken igen?

– Jag älskar att spela, såklart. Varför skulle man annars hålla på med det här? Det är supernice. Men det är också riktigt nervöst. Det känns faktiskt extra nervöst nu när jag inte har ett band bakom mig. Nu hörs varje misstag mycket tydligare. Egentligen är jag inte emot misstagen i sig, de kommer alltid, men det är om jag blir påverkad av misstagen. Att jag tappar fokus, förklarar Viktoria.

– Men det ska bli fantastiskt roligt att spela live, man får bygga upp en värld i huvudet och dela med sig av den. Den är även sjukt lyxig att stå på ett ställe och sedan kollar alla. Man har total makt över rummet, att stå på scen måste vara den ultimata bekräftelsen.

På torsdag kommer Viktoria att ackompanjeras av Gunnar Johansson på elpiano.