Johan Sjöblom Eliot från Sundbyberg, känner vi även igen från internationellt erkända postpunkbandet The Exploding Boy. Nu är han aktuell med Demons, sitt andra album under namnet SJÖBLOM.
Albumet är inspelat under mörkaste 2020, tillsammans med producenten Jon Bordon (Nicole Sabouné, Melody Club, Agent Side Grinder) och är färgat till lika delar av The Exploding Boys dramatiska postpunk som av Johans rötter i svensk 90-talsindie. Vi bad SJÖBLOM medverka i vårt format 5 låtar.
En tidig favoritlåt som fortfarande håller:
Eurythmics – “Here Comes The Rain Again”. Nu när man har jobbat hemma så mycket har jag har spelat gamla vinyler i bakgrunden dagarna i ända. Somligt håller inte längre men de två första plattorna jag köpte, Forever Young med Alphaville och Touch med Eurythmics, tycker jag fortfarande är helt fantastiska. Jag väljer mellan den här och “A Victory of Love” med Alphaville.
En låt som har inspirerat min senaste skiva Demons:
Desperate Journalist – “Why Are You So Boring?”. De senaste åren har jag lyssnat mycket på indie och så att säga gått tillbaka till mina rötter. Man har ju blivit inslängd i något gothträsk fast man egentligen bara vill göra fina poplåtar. Ett band jag lyssnat mycket på och verkligen kan rekommendera är Desperate Journalist. En blandning av gammal indie, poprefränger och snygga gitarrer, fast ganska mörkt emellanåt, kan man väl säga.
En låt jag förknippar med året 2020:
Mew – “Special”. Den här låten kom inte 2020 men jag har alltid lyssnat på Mew. Ett av mina favoritband, som kommer och går genom åren, och så är de fantastiska live. Sedan är min son galen i Pokemon GO och söker med ljus och lykta efter karaktären Mew, som verkar vara svårfångad.
En låt jag förknippar med svensk postpunk:
Reeperbahn – “Förnedringen”. Sjukt bra låt! När Ronnie i Clan of Xymox ville att jag skulle göra en remix åt dem kände jag direkt att det var en känsla, som i den låten, jag ville åt. Jag tycker resultat blev väldigt lyckat. Måste såklart tacka Jon Bordon som spelade in, bollade och producerade. Dessutom har jag alltid gillat Olle och är väldigt ledsen att han inte finns mer. Och över att jag sa så konstiga saker de få gånger jag pratade med honom.
En The Cure-låt (utöver b-sidan “The Exploding Boy”) som borde ge namn åt ett band:
The Cure – “Lovesong”. Något motsägelsefullt kanske men, som gammalt Cure-fan, tycker jag egentligen inte att man ska ta sitt namn från någon av deras låttitlar. Om låten är starkt förknippad med något så kommer det bara att kännas konstigt. Om jag ändå måste välja säger jag “Lovesong”. Det vore väl fint?
