I vinter har HYMN pausat formatet Månadens PS – men vi har självklart inte legat på latsidan när det gäller att lyssna på musik. Här har ni istället Vinterns PS: 2020/2021 – ett gäng snabbrecensioner av sånt som släppts under de tre senaste månaderna.
Anna B Savage – A Common Turn
FOLK Ett par riktigt grymma singlar skruvade upp förväntningarna inför Anna B Savages debutalbum något enormt och A Common Turn är precis så genial som vi hoppades på. Med en Nico-djup stämma och en imponerande sårbarhet smyckar hon sina minimalistiska folklåtar och får dem att låta lika delar spöklika och bedårande. 8/10
Arlo Parks – Collapsed In Sunbeams
POP Vid en första anblick kanske inte brittiska Arlo Parks jazz/rnb-doftande pop sticker ut särskilt mycket, men under ytan – i de intertextuella referenserna och i texterna – finns något som känns mer unikt. Med utgångspunkt i hennes tonårs-dagböcker har den blott tjugoåriga artisten svarvat fram ett debutalbum som lyckas vara fjäderlätt och blytungt på samma gång. Lovande inför framtiden även om de riktigt starka låtarna uteblir. 6/10
Celeste – Not Your Muse
POP/SOUL Så kom då äntligen debut-albumet från Celeste som slog igenom i UK med dunder och brak 2019. Det är ingen besvikelse. Hennes röst är oomtvistat en av de bästa i branschen, själfull och lagom hes. Bäst kommer den fram i stillsamma soul-ballader som ”Both Sides Of The Moon” som bara finns på deluxe-utgåvan och släppt tidigare. Just låtmaterialet kan man ha synpunkter på. Lite gott och blandat och det bästa finns på bonusplattan. Det drar ned betyget. Men, rösten! Den rösten är en tia! 6/10
ionnalee, iamamiwhoami, Barbelle – KONSERT
ELECTRO Svenska ionnalee (Jonna Lee) har också ett audiovisuellt projekt under namnet iamamiwhoami. Ett lite hemligt sådant som spökat i ett antal år nu och i september 2020 arrangerades en konsert, i samarbete med producenten Barbelle, på ön Fjuk vid Vättern. Inget publikt evenemang i dessa corona-tider. Men en platta blev det hur som helst, fylld med Jonnas klara stämma och skönt elektroniskt komp. 7/10
Tribulation – Where the Gloom Becomes Sound
MELODISK DÖDSMETAL Utöver den smått lökiga inledningen ”In Remembrance”, där Johannes Andersson väser på svenska, är Where the Gloom Becomes Sound en fullträff. ”Hour of the Wolf” är med sitt otroliga gitarriff en av de starkaste låtarna som kommit ur den svenska hårdrocksmyllan på senare år. Tribulation befäster sin plats som en av Sveriges bästa metal-akter. 8/10
Claud – Super Monster
POP Phoebe Bridgers har startat skivbolag och den första artisten att släppa album på detta Saddest Factory kallar sig Claud, kommer från Chicagos förorter och pysslar med sovrumspop som borde gå hem hos alla som gillar exempelvisgirl in red och Clairo. Super Monster är en strålande debut med många refrängstarka låtar. 7/10
Soen – IMPERIAL
PROGRESSIV METALL IMPERIAL är ännu ett luxuöst album från svenska Soen. Bandet visar än en gång att de har en extraordinärt hög lägstanivå. IMPERIAL erbjuder alla element som är önskvärt av ett modernt metal-album. 8/10
Here Lies Man – Ritual Divination
FUZZROCK Here Lies Man har kommit till vägs ände. När den Los Angeles-baserade kvartetten debuterade med sin fusion av västafrikanska rytmer och metal-gitarrer upplevdes det som både spännande och banbrytande. Fyra skivor in är upplevelsen en annan. Albumet är absolut inte dåligt, men den 15 låtar tung samma-av-det-gamla känns mest ”meh”. 5/10
Det Jordiska- Grisarnas År
INDIEROCK Alla som inte har sett Det Jordiska live har något att se fram emot för vilket eländigt år vi har lämnat bakom oss och vad skoj vi kommer ha nu när vi är inne i oxens år. Woop woopoch så vidare. Trots att kärnan i musiken alltid är densamma har Det Jordiska soundet kommit att bli mer och mer kompromisslöst för varje nytt släpp. ”Överumans Vatten” är en svårslagen hit, det blir inte bättre än såhär och det behöver det heller inte bli eftersom Grisarnas År är vårens bästa svenska släpp. 10/10
HAERDSMAELTA- All Alone in the Danger Zone
METAL Människan tycks ha glömt att hen tillhör marken och inte tvärtom, kanske är det därför som det inte går sådär hemskt bra för mänskligheten för tillfället. Planlöst lufsar vi fram på gatorna, väntar på något vi inte riktigt vet vad det är och om inte viruset kväver oss kommer sannolikt ensamheten och tristessen att göra det. Om det nu är undergången vi går och väntar på kan vi lika gärna göra det med stil, med HAERDSMAELTAs första fullängdare All Alone in the Danger Zone i lurarna. Helt rätt i tiden behandlar albumet några av de frågor som snurrar i skallen på många av ossunder den dagliga coronapromenaden. 7/10
FRONT LINE ASSEMBLY – Mechanical Soul
SYNTH På sin sjuttonde(!) fullängdare låter kanadensiska electroinstitutionen Front Line Assembly mer old school-EBM än tidigare. Stundtals skulle Mechanical Soul kunna tas för en hommage till framlidne D.A.F.-sångaren Gabi Delgado och i ”Komm, Stirbt Mit Mir” går mina tankar till generationskamraternaLaibachs sista riktigt stora stund WAT. Vinters viktigaste synthsläpp! 8/10
Shame – Drunk Tank Pink
POSTPUNK Precis som post-punkbubblan hotar att spricka tar Shame ett sjumilakliv framåt. Britternas uppföljare till hyllade debutalbumet rör sig i vågor mellan befriande jamsessioner och högspänd, neurotisk punkrock, med en känsla för tempo och framåtrörelse som är minst sagt imponerande. Än så länge håller Drunk Tank Pink en stadig position nära toppen av årsbästalistan. 8/10
Tindersticks – Distance
CHAMBERPOP Tindersticks fortsätter sitt trevande, makliga utforskande av det rökiga skymningslandet mellan jazz, pubfolk och klassiska ballader. Distance är byggd på trummaskiner och en avskalad, intim produktion som känns starkt präglad av pandemi och social distansering. Det är ojämnt, trots en fin cover på Neil Youngs ”A Man Needs A Maid” och en magnifikt böljande avslutningslåt. 5/10
James Yorkston and The Second Hand Orchestra- The Wide, Wide River
FOLK Vinterns trevligaste samarbete står Skottland och Sverige för. Yorkston är bördig ur samma dimma och mylla som King Creosote, medan Stockholms Second Hand Orchestra tidigare pysslat med både soundtracks och improvisationer. Mötet bör intressera även dem som vanligtvis inte har mycket till övers för smäktande folk- särskilt de längre spår då orkestern uppnår en transliknande känsla av samvaro. 7/10
Sadly Sunday – Sunny Days
SHOEGAZE Tung, melodisk och oväntat modern shoegaze raka vägen från replokaler söder om söder. Detta är deras första EP som följts upp av singlarna ”Icarus Wings” och ”Paralyzed”. 7/10
Farmer Dave & The Wizards Of The West – Farmer Dave & The Wizards Of The West
KOSMISK COUNTRY Farmer Dave & The Wizards Of The West – med Farmer Dave Scher i spetsen – spelar avslappnad countryrock som känns både modern och nostalgisk. Den självbetitlade debuten inleds med skimrande och synth-beklädda ”Cave Walls” och det är en riktigt fin start på en utmärkt skiva. 7/10
Maassai – With The Shifts
HIPHOP New York-rapparen Maassai är verkligen i ropet och ljudbilden mixar psykedelia, jazz och rap med en självsäkerhet som får musiken att stå ut från mängden. Musken ger vibbar av Digable Planets och det är inget dåligt omdöme. 8/10
Sibille Attar – A History Of Silence
INDIEPOP Öppningsspåret ”Hurt Me” är en riktigt bra låt, där Attar skiftar mellan engelska och franska, till ljudet av en storslagen ljudbild som hämtar inspiration från både 80- och 90-talet. Stråkarna är pricken över i:et. I det stora hela är A History Of Silence lätt att rekommendera, även om vissa spår känns aningen sömniga/ofokuserade. 7/10
Jazmine Sullivan – Heaux Tales
HIPHOP På Jazmine Sullivans fjärde album Heaux Tales faller alla bitar på plats och det är svårt att inte imponeras över Sullivans magiska röst. Låten ”Price Tags” gästas av Andersson .Paak och detta samarbeta tillhör toppen på en helgjuten skiva. 8/10
